Under vår frukost dök Bevan från Adventure Tours upp, tio minuter före utsatt tid. Vi avslutade snabbt frukosten, tog våra väskor och begav oss ut till bilen. Innan vi lämnade stan åkte vi bort till deras kontor där alla fick betala parkavgift till Kakadu National Park. Sedan bar det av!
Vi åkte söderut på Stuart Highway och tog av mot Batchelor för att komma till Litchfield National Park. Det första besöket på utflykten blev de säregna termitstackarna. Magnetic termiter bygger sina stackar med en viss riktning mot den magnetiska nord- och sydpolen för att kunna hålla rätt temperatur inne i boet.
Termitstackarna är höga och mycket smala för att parera solens strålar. Vi såg även en annan typ av termitboende som kallas Cathedral termite mounds. Termiterna bygger på sina bon med 10 cm per år och bona kan bli upp till 80 år gamla eller slutar vara bebodda då termitdrottningen dör.
Bevan tog oss vidare in i Litchfield och vi stannade vi Buley Rockhole där vi badade i ett vattenhål som ligger i en fors.
Sedan blev det dags for vattenfallen. Först ut var Tolmer falls. I detta vackra vattenfall fick man inte bada, det fanns nämligen en risk att krokodiler befann sig under vattenytan. I träden runt vattenfallet hängde mängder av fladdermöss.
Uppe vid parkeringen fanns en rastplats och här passade vi på att äta lunch bestående av pastasallad och smörgåsar med diverse pålägg.
Vi fortsatte till Wangi falls vilket är det största vattenfallet i Litchfield. I detta vattenfall var det inte någon fara för våra liv. Däremot kunde djurlivet ta skada om människor badade där.
Vårt tredje vattenfall för dagen var Florence Falls. Efter att ha skadat vattenfallet uppifrån gick vi ner via vackra miljöer i Shady Creek för att bada vid Florence Falls mynning i Plunge Pool.
Även om själva vattenhålet är stort och bra att bada i så är det gott om hala stenar och dolda stenar i vattnet vilket gör att man bör undvika att dyka.
Vi lämnade Litchfield för att ta oss norrut. Med ett stopp for tankning på Batchelor Store fortsatte vi förbi Reptile World, vars ägare dr Greyham, blivit biten 192 gånger av reptiler men har endast behövt läkarvård fyra gånger. Här hann vi dock inte stanna till utan fick bara höra historien då vi passerade platsen.
Bevan tog oss till Shady camp, en plats utmed Mary River där det fanns mycket krokodiler. På grund av den varma säsongen och tiden på dygnet kunde vi endast se ett fåtal krokodiler på avstånd. Det fanns dock en hel del annat att titta på; vackra fåglar, vallabies och en stor ödla som promenerade på vår väg. Dessutom sprattlade det i vattnet av Barramundi, fiskar som är vanligt förekommande i dessa vatten.
En kort sträcka därefter kom vi till vårt läger för natten, Point Stuart Wilderness Lodge. En trevlig överraskning var alla de vallabies som höll till vid campingplatsen runt våra tält. En vallaby är en sorts mindre känguru. Vart man än tittade fanns det flockar av vallabies, vissa mer tama än andra som var mer skygga. Svårast att närma sig var mammorna med sina söta små ungar i “fickan på magen”. Liksom vår förra utflykt fick vi ett eget tält för oss själva.
Innan vi satte oss for att äta passade vi på att fotografera, filma och studera vallabies, en var så tam att man kunde klappa den. Helt otroligt att möta dessa vilda djur på så nära håll ute i deras egna miljö.
Det blev dags för middag och vi åt biff (eller vegi-burgare) med potatissallad. Till detta drack vi vitt vin.
Under dagen hade vi lärt kanna Tony och Ingela från Göteborg. Övriga i sällskapet bestod av folk från länder som Danmark, Holland och England. Vi satt alla och pratade en stund innan det var dags att krypa till kojs.
