23 februari 2002, fredag i Samoa
Natten hade varit något orolig efter det att Lasse vaknat av att en kackerlacka kröp över honom. Men när väckarklockan ringde 06.10 gick vi upp och packade snabbt våra väskor.
Vi gick ut till gatan där bussen skulle komma. Ingen buss syntes till och vi passade på att ta några sista kort.
Baren i dagsljus
Lokalbussen som skulle ta oss till huvudstaden Apia kom 06.30 och vi blev de första passagerare på bussen.
Efter tio minuter upptäckte Anki att hon glömt sina solglasögon i beachfalen och till vår stora förvåning vände den då halvfulla bussen och körde tillbaka så hon kunde springa av och hämta dem.
Tacksamma och positivt förvånade gav vi oss ännu en gång av från Lalomanu.
Bussen rullade in i Apia vid halv nio och vi hade då en och en halv timma på oss innan det var dags för nästa buss.
Eftersom vi inte hade hunnit äta frukost började vi leta efter ett fik. Detta visade sig inte vara helt trivialt eftersom det var lördag och många hade stängt eller inte öppnade förrän senare. Till sist fann vi Le Moana café vilket var fint och något dyrare än Samoa genomsnittet.
Menyn bestod till största del av omeletter, vilket vi inte var sugna på, men de hade även toasts på menyn vilket vi beställde tillsammans med varsin tropisk fruktjuice.
Ankis mamma och hennes tvillingsyster (Ankis “andra mamma”) skulle fylla år om några dagar och därför begav vi oss till Computer Services Ltd för att beställa blommor till dem via Internet
Klockan närmade sig 10.00 när bussen vi skulle med från stan till Mulifanua Wharf skulle gå. Från Mulifanua Wharf skulle vi sedan klockan 12.00 ta färjan över till den andra stora ön i Samoa, Savaii.
Det finns två buss stationer i Apia, en vid the fish market (Fiskmarknaden) och en vid the flea market (Loppmarknaden). Först gick vi till the flea market är vi fick fråga runt efter vår buss och efter att fått diverse svar om vart den bussen skulle utgå ifrån förstod vi att det var till den andra marknaden vi borde gå.
När vi kom till the fish market hittade vi med en gång en buss märkt “Pasi Le Vaa”, vilket var namnet på färjelägret. Chauffören påstod att han skulle ge sig av 10.30 men han väl kom iväg körde han bara till den busshållplats vi tidigare varit på och stannade där. Hela tiden fick vi höra att han snart skulle köra men vi kom inte iväg förrän bussen blivit full och då var klockan 11.05.
Busschauffören körde som tur förhållandevis snabbt och utan för många stopp och när vi kom fram 11.45 sprang alla av bussen för att komma med båten. Vid själva färjelägret var det däremot kaos, sannolikt mer kaos än vanligt eftersom det var lördag. Många ville på båten och det var lång lång kö. En båt var redan full och körde iväg framför våra näsor men som tur var hade de en andra båt vilken vi lyckades komma med.
12.05 lämnade vi hamnen. Överfarten gick lugnt och havet var smaragdgrönt vackert.
När vi kom i land på Savaii uppstod åter kaos. Här väntade ett stort antal bussar och eftersom alla skulle vidare fylldes bussarna snabbt. Turen var med oss och vi hittade snabbt bussen till “Tanu Beach Fales” och fick de sista sittplatserna. 40 minuter senare kom vi fram.
Vi blev väl mottagna och blev förevisade var toaletter och duschar fanns, var långbordet för frukost och middag var och till slut vår fale. Falen var klädd i palmblad och i den låg en dubbelmadrass med myggnät ovanför.
På golvet låg en fin bukett, med bland annat Samoas nationalblomma.
Vår Fale var döpt till “Fale 11, Lady Atiulagi”.
Runt om oss vajade palmerna och utanför låg det turkosblå klara vattnet. Det var som taget från en plansch. Här och var hängde bananklasar och vi kunde ta så många bananer vi ville äta.
Så här ser det ut genom vårt moskitonät i vår fale.
Vi gick upp till den lilla affären som finns här på Tanu Beach fales och köpte en påse chips och varsin öl. Sedan satte vi oss vid öppningen på vår fale och njöt av hur underbart vi hade det.
Denna vackra utsikt har vi om vi sitter inne i vår fale och tittar ut.
Gonggongen löd vid 7 på kvällen vilket innebar att middagen var klar. Vi blev serverade kyckling, fisk, brödfrukt, ris, något som liknade spenat men som faktiskt var en Cocosblandning. Till detta fick vi citronte att dricka.
Efter middagen satt vi kvar och diskuterade resor med en ung kanadensisk tjej från Calgary och en något äldre kvinna från Victoria Island utanför Vancouver.
Klockan blev nio, det var mörkt sedan flera timmar, och när det kom en rejäl regnskur bröt vi upp och begav oss till våra fales för att lägga oss.
Med oss fick vi en fotogenlampa eftersom det inte finns någon el dragen till våra fales.
