Idag hade vi planen klar, vi skulle åka oss norrut och utforska några av de stränder på norra Curacao som vi hört gott om. Vi hoppade in i vår hyrbil och körde ut från Blue Bay området.
Under vår tid på Curaçao har vi främst hållit oss till de södra delarna och det verkar generellt som de mer genuina och vackra naturliga stränderna finns på norra delen av ön.
Vägen norrut tog oss ut från Willemstad och ut på landsbygden, då och då rullade vi igenom små samhällen, men utanför samhällena dominerade grönska.
Vackra Playa Lagun på västra Curacao
Efter drygt en halvtimma körde vi in till Playa Lagun som vi hört gott om. Vi parkerade och gick ut på den lilla pittoreska stranden. Den var verkligen vacker med klippor längst med båda sidorna.
Vi hade inte ätit någon frukost och såg en servering uppe på klippan till höger. Vi gick uppför trätrapporna och slog oss ner vid ett av borden.
Det blåste lite mer här uppifrån men man får en fantastisk utsikt över stranden nedanför och vattnet i fantastiska azurblå toner.
En servitris kom fram och vi beställde espresso och juice. På menyn fanns alltifrån mackor till varma rätter som hamburgare och pasta. Vi föll båda för panini med mozzarella och tomat.
Längre bort på serveringen såg vi några personer samlas vid ett bord. Någon satt på huk. Det visade sig var en stor Iguana som satt där och lät sig fotograferas.
Några av personerna sträckte fram handen för att reta den lite. Vi förstod egentligen inte anledningen till att man gör så, men Iguanan trodde nog det var något ätbart och sträckte ut tungan men högg även lite.
Våra Paninis kom in och vi fokuserade på vår brunch. Det var en varm dag och Coca-colan vi drack tog slut direkt och vi beställde in extra.
Iguana ödlan verkade ha gått sin väg och de nytillkomna gäster fokuserade fullt på menyn och det de fick in på borden. Paninin var god. Det blåste så pass mycket att de tog ner parasollerna. Men det var bara skönt att sitta där.
Längre bort på terrassen satt två andra Iguanor på en mur. De var inte fullt så stora som den första men ändå fascinerande att se på. Längre bort kom en ensam gående också. Anki och två andra tjejer samlades kring dem för att ta kort.
När ena tjejen försiktigt närmade sig de två Iguanorna som satt tillsammans för att ta kort på dem gick den tredje plötsligt ner på marken och satt plötsligt vid hennes ben. Hon hoppade till när hon upptäckte det och gick snabbt därifrån. De andra Iguanorna började bråka lite och den tredje sprang lite emot tjejen och vi hoppade alla något steg bakåt.
Vi gick sedan alla tre snabbt förbi de tre Iguanorna när vi fick läge och det var inte utan det kändes lite tryggt att komma över till andra sidan serveringen igen. Vi gick ner till stranden och bredde ut våra handdukar.
Lasse tog cyklopet och gav sig ut på en liten snorkelrunda. Havet här är grunt och även barn som knappt kan simma kan lätt snorkla och ha möjligheten att se fiskar nära stranden.
Stranden är inte så bred och området är som en bukt med klippor på vardera sida. Vattnet är vackert klart och turkost, med en hel del små rev som uppifrån såg ut som mörka fläckar i vattnet.
Stället vi käkat på hade uthyrning av snorkel- och dykutrustning men hade även utbildning i dykning. Därför gick flera personer ner i full dykutrustning med syrgastuber. Vi stod en bra stund vid strandkanten. Funderade på om vi skulle hoppa i på nytt eller hellre torka upp helt och åka vidare till andra stränder. Vi valde att stå kvar och njuta av vyerna från stranden.
Denna stranden är väldigt läcker, men känns kanske framför allt som en strand för snorklare eller de som vill träna dykning. Man kan självklart även ligga på stranden. Men vill man bada eller simma finns det andra stränder som egentligen passar något bättre.
Vi åkte vidare till nästa strand en kort bit därifrån. Pilen från huvudvägen pekade in på Kenepa Chiki. Vi hade hört gott om Knip och antog att Kenepa bara var en annan stavning på den. Tydligen fanns det både denna, Chiki, som var den lilla, och en större som låg ytterligare en bit vidare längs vägen.
Den lilla Kenepa stranden, Kenepa Chiki
Vi körde intill stranden och parkerade, men gick utan att ta med oss vår väska och handdukarna. Det var en fin liten strand. Strandbiten var något längre än på vårt första stopp, men ändå betydligt lugnare. Det fanns bara några få personer på stranden.
Några barn tog dock stranden för deras egen och jagade varandra med en liten boll längst med hela strandkanten. En man med tröja med texten beach guard satt under en hydda och pratade med en annan person. Vi har sett dessa beach guards tidigare och det verkar inte som att de vaktar stranden specifikt, utan är där nog mer generellt om det skulle vara något i största allmänhet.
Vi var törstiga och här fanns ingen servering. Dessutom kände vi att andra stränder lockade mer. Det var kul att göra ett stopp och se denna strand, men vi hoppade åter in i bilen och körde vidare mot Kenepa Grandi. Det var en kort bit till Groot Knip, eller Kenepa Grandi som skyltarna säger. Vi körde av vid skylten och kom in på en stor parkering. Här fanns även stora bussar parkerade.
Groot Knip, fantastiska Kenepa Grandi strand
Vid utsiktsplatån stod ett gäng personer och fotograferade den vackra stranden ovanifrån. Det var verkligen ett perfekt ställe att få en bra vy över den vackra stranden.
Stranden är stor, precis som namnet säger. Och vattnet är extremt klart och vackert blått och turkost. Flera snorklare var i vattnet, och många av dem höll sig främst intill sidorna av klipporna som omfamnar bukten och stranden. Där såg man de mörkare partierna av korall och växtlighet vilket är störst chans att se fiskar.
Många var också i och badade. Efter att ha kollat in vyn ovanifrån gick vi stentrapporna ner till stranden. Vi la direkt ut handdukar och sedan gick Lasse och köpte dricka till oss. Det var en varm dag.
Vi gick båda i och badade innan vi hann lägga oss ner. Vattnet var skönt och klart. Lasse tog sedan snorkelgrejorna och gav sig ut en bit för att se om det fanns något vackert under havet. Vid klipporna till höger som stranden hade någon besökare letat sig upp och hoppade från hög höjd ner i vattnet.
Den här stranden var så pass vacker och skön att vi stannade resten av dagen. Mesta delen av tiden var vi antingen i vattnet eller gick omkring vid vattenbrynet. Men vi låg även ner och kopplade av med våra böcker och tidningar.
Det är ett stort plus med stränder som har någon form av servering för törsten sitter in snabbt och ofta. Vi varierade Coca-cola med Fanta.
Eftermiddagssolen smög sig på och vi packade så småningom ihop våra strandlakan och återvände upp till parkeringen där vår bil stod. Vi lämnade Grote Kenepa och körde ut tillbaka på huvudvägen vi tidigare kört på. Vi begav oss nu norrut mot Westpoint.
Westpoint vid nordöstra kusten av Curacao
När vi passerade Playa Forti stannade vi till för att kolla in utsikten över kustlinjen. På andra sidan kände vi igen ett hotell vi sett på diverse hotellsökningar. Vi körde vidare och höll ögonen öppna efter en bensinmack samtidigt som vi körde norrut.
Ibland var vyerna så vackra här på norra delen av ön att vi stannade till för att ta kort på gröna kullarna. Inte undra på att det måste regna då och då för att det ska kunna hållas så här grönt. Vi är dock i slutet på öns regnperiod och klarat oss undan bra.
På de gröna kullarna växer palmer, höga kaktusar och rosa fina blommor. På ena sidan vägen där vi stannade till fanns några stora träd. Två skyltar varnade folk på tre olika språk att äta frukterna då de var giftiga.
Strax intill låg en begravningsplats. Även gravstenarna är i typiska karibiska färger. Alltifrån blått och gult till grönt och rosa.
Vi körde runt lite i Westpunt.
Shete Boka Park National Park, vackert kargt landskap vid havet
När vi fortsatte sydöst passerade vi en skylt till Shete Boka Park National Park och Boka Tabla. Vi bestämde oss för att kolla in vad detta var när vi ändå var här. Vi körde in och trots att det på en skylt sa att man skulle betala en liten symbolisk inträdesavgift vinkade vakterna som satt där bara in oss. Det stod några bilar parkerade och vi ställde vår bil och gick ur. Vi visste inte riktigt vad som väntade oss, men såg en skylt med förslag på vart man kunde gå och såg att det fanns en naturlig bro utmed vattnet.
När vi gick uppåt på den grusiga stigen de skapat för att komma längre ut på den karga klippan mot havet såg vi en fantastisk regnbåge stiga upp från havet. Himmeln var för övrigt blå. Men strax efter att vi hunnit konstatera detta kände vi regndropparna falla. Vi tittade upp och funderade på om vi skulle ignorera det eller ta skydd. Det tilltog dock och vi gick tillbaka den korta sträckan mot parkeringen där vi ställde oss under ett träd. Vi behövde dock inte stå där många minuter för strax hade regnet dragit sig vidare. Regnbågen var borta och man kunde inte ana det varit något regn nyss.
Vi följde en pil och tog oss neråt till en platå med varningstexter att det kunde komma kastvindar och stenar och trä platå kunder bli väldigt hal. Träplatån ligger strax under en klippkant och en bit framför kommer kraftiga vågor som slår mot klipporna. Det är av enorm kraft och vatten skvätter upp i stora vattenmoln medan delar av vågorna kommer in mellan klipporna och under platån där man kan stå och begrunda detta.
Vi gick tillbaka upp och ut mot en platå uppe på klipporna. Vi kunde se enorma vattenmoln från vågorna som slog mot klipporna. När vi kom närmre kunde vi även känna av vattnet i luften. Det var här den naturliga bron också hade bildats med vatten som vällde in i hålet som skapats i klippan.
Det var ett mäktigt och vackert landskap bakom oss. Solen höll på att gå ner och gav oss motljus som också gav speciella vyer, men så snart solens strålar ändrade riktig något lös det upp de gröna kullarna och landskapen vi nu hade utsikt över.
Vi körde vidare och nådde så småningom en bensin mack där vi fyllde på bensin på bilen. Mitt emot macken spelade några barn baseboll.
Vi hade hamnat i ett litet samhälle och rumt om oss kunde vi fortfarande se höga gröna kullar som är betydligt mer påtagna på norra delarna av ön än de södra delarna som känns väldigt platt.
På vägen tillbaka mot vårt hotell stannade vi till vid Centrum Supermarket som ligger väldigt nära vår resort. Det var en stor supermarket som egentligen erbjöd mycket mer än vi behövde, men vi gick in för att köpa lite dryck och tilltugg som kunde vara bra att ha på vårt rum.
Tillbaka på vårt hotellrum duschade vi av oss salt och sant. Vi sappade lite på tvn i vardagsrummet och hällde upp lite vin och tilltugg under tiden vi gjorde oss i ordning för kvällen. Denna kväll åkte vi in till Willemstad för middag.
Vid vårt tidigare besök i stan på kvällarna hade vi kollat in restaurangerna utmed vattnet inne i stan, men aldrig kommit dit.
Middag på Scampi i Willemstad
Nu gick vi dit då vi visste att de även hade öppet till tolv. Vi gick igenom en av valven som leder in till uteserveringarna utmed havet.
En servitör från Scampi dök direkt på oss och berättade om deras meny. Det såg lovande ut men vi gick ändå en sväng utmed alla serveringarna för att kolla in deras folkliv och menyutbud. Vi hamnade ändå tillbaka på Scampi som både hade bra utbud och väldigt många fler besökare än de andra restaurangerna vilket vi tyckte tydde på gott omdöme.
Vi fick ett bord och beställde in vi och vatten. Menyn erbjuder flera sallader, kötträtter och fiskrätter. Lasse beställde tonfisk och Anki kyckling med jamaica sås. Vi tog båda bakpotatis till.
När vi satt och drack vårt vin i väntan på maten kom en servitris och frågade om vi ville hoppa in ett steg för att komma under basttaket då det fanns risk att det skulle börja regna. Hon pekade mot de mörka molnen ute en bit ifrån land. Vi löd hennes råd. Det är inte första gången vi märker hur bra koll lokalbor har på vädret genom att titta på himmeln och ofta stämmer deras prognoser. De plockade in flera av deras egna saker och flyttade undan bord. Molnen verkade dock vika av för de kom inte in över land och det blev inget regn denna kväll. Maten kom in och smakade väldigt gott.
En trubadur stod under tak mitt emot uteserveringen och spelade på sin gitarr. Han tog en kort paus och sippade på ett glas rödvin. När han var klar för kvällen poserade han med sin gitarr och bad en av servitörerna ta kort på honom. Dov musik från högtalarna fortsatte spela.
Vi kollade på dessertmenyn. Flera desserter innehöll nötter och mandel men det fanns även glas och annat. Vi tog in en Tropical temptation som består av en paj med karamell, choklad och valnötter tillsammans med vaniljglass. Den var verkligen fantastiskt god och passade perfekt som avslutning tillsammans med espresson som vi också beställt in.
Vi promenerade längst med restaurang gången och sa god kväll till de som stod utmed promenaden. Vid sista ställe sa servitören som jobbade där att vi borde prova deras restaurang nästa gång. Det var absolut inte otänkbart för flera av restaurangerna som ligger utmed kuststräckan här verka ralla mycket trevliga och erbjuder goda rätter.
När vi åkte över den höga bron tillbaka till andra sidan fick vi åter en vacker vy över stan. Punda som är den gamla historiska delen av Willemstad, låg nu på vår vänstra sida. Vi kunde se Sanke Emmas bro med sina färgglada lampor. På vår högra sida såg vi en större del av andra delar av Willemstad vackert upplyst i natten.
