När vi vakande gav Hotel Las Cuevas en vacker vy ut över Trinidad stad och bortom staden det karibiska havet.
Uppe i hotellets restaurang var frukostbuffén framdukad. Det fanns olika sorters bröd, pålägg, frukter, pannkakor och mer än så fanns att välja mellan. Vid ett bord med stekpanna stod kocken och tog beställningar på omeletter. Sådant som någon gör på order på sådana ställen, oftast omelett eller pannkakor är nästan alltid det bästa som man kan få.
Efter frukosten promenerade vi ner för sluttningen från vårt rum i den två delade stugan. Området ligger på en grön kulle nordöst om centrum av Trinidad.
De lokala ödlorna med en svans som krullar ihop sig korsade då och då vår väg. En sprang upp på statyn på Bartolomé de Las Casas, en spansk präst som kom till Trinidad tidigt 1500-tal, som stod strax innanför hotellområdets entre. Det framstod nästan som ödlan poserade för oss när vi fotograferade den.
Centrum av UNESCO staden Trinidad
Vi lämnade hotellområdet och promenerade några få kvarter i riktning mot centrum. Nere vid en gammal kyrka stod en häst och betade.
Stadens invånare var i rörelse och en och annan turist var på väg in mot hjärtat av stan. Vi gick i sick sack och tog även några mindre sidogator för att se olika delar och vyer av stan.
Gatorna i Trinidad är charmiga och husen är ofta målad i klara färger. Vägarna är belagda med kullerstenar, inte sällan mycket ojämnt sådan. Gårdagens regn hade skapat stora vattenpölar som ibland täckte delar av vägen. Eller var det kanske från att någon hällt ut en hink med vatten för att skura den lilla trottoarkanten utanför huset?
Att hästar används som transportmedel märks även inne i stan. Ofta hör man klapprandet av hästhovar på kullerstensgatorna och antingen drar de på en vagn med last eller transporterar de några personer.
Klockan var runt tio och olika verksamheter inne i centrala Trinidad öppnade för dagen. Dörrar till små butiker stod på vid gavel för att locka in kunder. Personal förberedde sina serveringar och restauranger. Flera serveringar hade trevliga innergårdar och såg inbjudande ut. Vi gick längst med gatorna och insöp den fantastiska miljön.
Vid ett hörn stod en häst och drack vatten från en hink. Vid ett annat hörn låg den lokala baren där ett gäng män hängde och snackade. De hälsade glatt och några frågade om vi var intresserad av att hyra hästar. Längre fram på gatan satt två äldre män på en trappa och samtalade och kollade in folket som passerade.
Utsikt från klocktornet i Trinidad – Convento de San Francisco
Sång från en gudstjänst påminde oss att det var söndag idag. Vi passerade kyrkan Parroquial de la Santísima Trinidad och kunde blicka in på den fullsatta kyrkan. Framför oss var ett fint litet torg. Vi svängde av och fortsatte längst med de små gatorna och kom så småningom fram till Convento de San Francisco med sitt klocktorn som är stadens mest kända landmärke.
För 1 CUC per person (2 pesos för lokalbor) få man gå in och få access både till klocktornet och ett museum de har på markplan, Museo Nacional de la Lucha Contra Bandidos. Vi tog direkt trapporna upp i tornet. De smala trätrapporna ledde oss upp några våningar. På varje våningsplan fanns en avsats att gå ut och njuta av utsikten.
Högst upp i tornet var det minsta utrymmet. I de vackra öppna valven fick vi vackra vyer av stans alla vädersträck.
Åt ena hållet fick vi fin utsikt över centrum av staden och andra sidan gav utsikt över kullarna bortanför staden och kusten ut mot Karibiska havet.
Vi tog oss ner till det näst högsta planet där gigantiska gamla kyrkklockor hängde i flera av de öppna valven. Ytterligare ett plan ner fanns en terass som vi gick ut på. Vi blickade ut över hustaken och ner över de små gränderna där folk, hästar, taxibilar, hundar, cyklar turades om att ta sig fram.
På markplan finns en innergård med ett museum som har en utställning gällande Castros kamp mot kontrarevolutionärer i samband med revolutionen på Kuba. Det fanns bland annat foton från kampen men även vapen och till och med fordon som använts.
Ute på gatorna är det livet och miljöerna som fascinerar oss mest. De knaggliga gatorna, färgen som flagnar av från de så annars färgstarka husen, de höga dörrarna och de ojämna smala trottoarerna. Och så klart lokalbefolkningen med sina hästar istället för bilar. Jodå, vi såg några amerikanska bilar också men inte många mitt i centrum.
Lunch i grönskan på Real Café i Trinidad
Bara något kvarter från Plaza Mayor gick vi in på Real Café, en servering som hade en mycket trevlig och inbjudande innergård. Under olika lummiga träd och växter slog vi oss ner vid ett av borden och beställde in varsin öl. Ovanför oss växte en stor frangipani med vackra blommor som även fascinerade besökare vid ett av de andra borden.
Vädret var fantastiskt behagligt. Det var skönt att koppla av med något kallt i glasen i skuggan av trädkronorna. Det var ett alltför trevligt ställe att lämna efter bara en öl och när den var slut bad vi att få kolla in menyn.
Lunchen blev en lokal specialitet med fläskfilén i en kaffesås och en annan rätt på kalv, grönsaker och ris som stod listad under huset specialiteter. Till maten satt det gott med ett glas svalt vitt vin.
Mycket nöjda tackade vi och lämnade Real Café. Vi gick vidare längs Trinidads gator och inifrån ett hus bakom rejas hejade en äldre dam på oss när vi passerade. På en hög trottoarkant satt några kvinnor som passade på att fråga vilket land vi kom från.
En man som ledde sin cykel förbi oss log glatt när han såg vi fotograferade en av de smala gatorna med berg i bakgrunden. Vi hejade så klart tillbaka på honom. De som bor här kan nog varenda gatsten i det lilla centrumet.
På en av gatorna stannade vi till och spanade in en av de gamla fina amerikanska bilarna som dock inte fått lika mycket underhåll av lacken. Strax intill var en liten öppen dörr. Det visade sig vara en liten servering, rustik men ändå lite hipp. Hade vi inte ganska nyligen tagit något hade det varit ett trevligt lokalt ställe att göra en paus vid.
Plaza de las Tres Cruces
Kartan vi fått på hotellet, som de skev ut till oss, hade en symbol med Las Tres Cruces som ledde oss till en öppen plats. Efter att ha besökt andra platser i världen vi sett som markerats ut en sådan plats väntade vi oss kanske något mer märkvärdiga kors, eventuellt på en höjd med utsikt. Här var det tre mycket enkla träkors på en öppen plan. Uppenbarligen har de dock betydelse för staden då de är utmärkta på denna karta.
Den öppna platsen omgavs av låga hus som var typiska för Trinidad. Utanför på ena sidan satt flera unga killar som spelade latin musik på hög volym.
Vi svängde av vid ett rosa hus där en vit häst stod och drack vatten. Åter en fantastisk gatuvy i denna stad, färgstarka hus, en vit häst, en hund som gick längst med gatan på de knaggliga kullerstenarna där vattnet i mitten reflekterade de starka färgerna från husen. Och i periferin stadens kända klocktorn. Eftersom det kändes som vi var i utkanten av stan så vände vi om och gick tillbaka.
Kvällen innan hade trappan vid kyrkan varit full av besökare som ville uppleva solnedgången vid stan men nu var den nästan tom. En bit längre fram passerade vi marknadsstånd med olika souvenirer och annat avsett för turister.
En kall öl på Restaurang Shangó
Utanför Restaurang Shangó reste sig en kypare snabbt från sin stol när vi passerade och frågade om vi ville se menyn.
Vi var inte hungriga så kort stund efter lunchen, men värmen hade tilltagit och vi hade promenerat runt en stund. Vi slog oss ner vid ett av borden strax intill den stora entrén där vi kunde blicka ut över gatan genom rejas samtidigt som vi passade på att ta en kall öl.
Byggnaden låg inbäddad i en slags ruin av ett större hus. Taket här, likt flera andra hus i centrum, var mycket högt. Dörrar så väl som rejas gick ända från marken upp till taket. Det hade lätt kunnat rymmas två våningar. Strax bakom oss var valv som formade en vacker öppning till en innergård.
Det hade blivit sen eftermiddag. Vi gick tillbaka samma väg som vi kom in till innerstadens delar. När vi passerade en öppning till en nagelsalong hejade vi på de glada tjejerna som satt där inne.
Snart var vi åter vid kyrkan nedanför hotellet som vi passerat under förmiddagen och hästen stod fortfarande och betade fast något längre bort.
Vägen steg sig uppåt och snart passerade vi infarten till vårt hotell.
Inne i lampan vid vår dörr satt som vanligt en liten ödla som sprang iväg när den märkte vår rörelse. 
Städerskan hade gjort ett litet trevligt arrangemang av handdukarna på sängen i vårt rum.
Solnedgång med utsikt över Trinidad
Vi tog ut stolarna på vår lilla terass och slog oss ner för att blicka ut över stan, havet och omgivningarna.
Ljuset avtog och solen började sakta dala. Från att det inte varit ett endaste moln på himmeln drog ett stort moln in, vilket hjälpte till att skapa en vacker solnedgång med starka varma färger över hela himlen. När solen snabbt försvann vid horisonten gjorde myggen sig påminda och vii flyttade in.
Tanken var att gå ner till stan för middag. Utanför hördes dock regnet öka i kraft. Under ett uppehåll påbörjade vi att gå ner till stan, men fick snabbt vända då regnet åter snabbt tilltog.
Regnet håller oss kvar på Hotel Las Cuevas för middag
Det lilla paraplyet vi hade räckte inte långt, men det fick räcka när vi snabbt sprang upp till huvudbyggnaden och restaurangen där. Vi fick anmäla oss vid dörren in och blev tilldelade ett bord. Det serverades en buffé med en mängd olika alternativ, internationella rätter snarare än lokala. När vi var mätta återvände vi till vårt rum.
