Denna morgon gick vi upp lite tidigare, vi hade planer på en utflykt. Innan frukost gick vi bort till receptionen och bad dem arrangera en hyrbil till North Caicos. Under tiden de arrangerade det gick vi till sanddynorna och tog oss frukost.
Servitören kom över och vi beställde bagels, yoghurt och fruktsallad med kafe och juice. Det var en fin dag och vi såg fram emot vår utflykt.
Nöjda med frukosten återvände vi till receptionen som bekräftade att en bil var fixad och gav oss lite information kring det. En taxi skulle snart komma och vi gick för att hämta lite lätt packning för dagen.
Utflyktsdag till North Caicos och Middle Caicos
Det var en kort resa till öns norra spets där vi gick in på TCI ferries kontor och köpte biljetter till halv tio turen över. Biljetten hade en öppen retur, så vi kunde ta vilken färja tillbaks som vi ville, den sista tillbaka skulle gå halv sex.
Färjan var inte klar för avfärd riktigt ännu så passagerarna väntade ute i solen en stund vid sidan om byggnaden. Vid halv kom en person från personalen och sa de var klara för boarding och vi kunde gå ombord.
Färja till North Caicos
Den lilla färjan hade inga säten ute, vilket vi ofta fördrar, men det fanns fönster på sidan så det kändes inte instängt. Dessutom misstänkte vi att den var snabbgående och att det kunde skvätta en del och då var det bra att kunna stänga till.
På väg ut från hamnen såg vi någon prova på Flyboard, där man står på en slags bräda som med högt tryck sprutar ut vatten under fötterna så att man lyfter flera meter över ytan. Det såg fantastiskt ut, men vi gissar det kräver en del träning innan man får kontroll över det hela.
En knapp haltimma senare åkte vi in mellan småöar och in i den lilla passagen vid Parrot Cay och Sandy Point och la till vid marinan vid North Caicos.
En man stod och höll upp en skylt med vårt namn på och vi följde med honom till parkeringen och bilen vi skulle hyra denna dag. Som vanligt var det först lite papper som skulle fyllas i och som vi skulle skriva på.
Med bil genom North Caicos
Det gick snabbt och smidigt varpå Lars satte sig bakom ratten och vi rullade iväg. Egentligen hade vi ingen direkt plan, men en liten karta som förutom de få vägarna märkte ut några sevärdheter och några små samhällen.
En explosion av klara färger vid Horse Stable Beach
Vi följde vägen längs norra kusten på North Caicos och efter en stund passerade vi lilla samhället Whitby. En skylt dök upp till Horse Stable Beach och vi svängde av och körde ut till en parkering intill stranden.
På den kritvita sanden hade man anlagt en träbrygga som ledde ut över helt fantastiska azurfärgade vattnet under en strålande sol mot klarblå himmel.
Vilken explosion av klara färger, vilken helt otroligt vacker strand. Och vi var helt själva, ingen annan människa så långt ögat nådde.
Vinden blåste varmt i ansiktet när vi stod längst ute på bron och blickade ut över den långa stranden som ledde så långt ögat kunde nå.
En bil stannade till och två besökare till kom ut och beundrade platsen men hann lämna igen innan oss.
Vattnet var helt otroligt klart och hade vi inte precis påbörjat vårt utforskande av öarna och endast hade denna dag på oss, så hade vi hoppat i.
Små samhällen längs vägen genom ön
Men nu hoppade vi in i bilen igen och hjulen på bilen spann lite i den lösa sanden innan den började rulla framåt. Inte så förvånande så hade vi blivit törstiga och så snart vi fick syn på My Dee’s Liquors, en butik som sålde diverse dryck, stannade vi till
Butiken sålde mest sprit och öl, men de hade även en del alkoholfritt och det blev lite läsk och vatten. Vi släckte snabbt den mest omedelbara törsten och drack upp en flaska innan vi körde vidare.
Vi körde vidare och passerade lite byggnader då och då, som t.ex. Mount Lebanon Baptist Church i Bottle Creek.
Med bil mellan North Caicos och Middle Caicos
En vägbank ledde ut över det korta sundet mellan North och Middle Caicos och det tog inte många minuter att köra över. Båda sidorna kantades av vackert hav.
Mudjin Harbour och Dragon Cay
En skylt om Blue Horizon Resort dök upp på höger sida av vägen och vi svängde av. Vi parkerade för att se oss runt i Mudjin Harbour, som trots sitt namn inte har någon hamn.
Vi gick förbi serveringen Mudjin Bar & Grill och fortsatte en small sandstig ned mot stranden.
Sanden var kritvit, mjuk och fin. Det var få andra besökare och fantastiskt att en så vacker strand inte hade fler besökare.
En liten udde leder ut till vattnet där man kan gå över till en liten ö, Dragon Cay. Vi tog av oss skorna och gick längs strandbrynet och njöt av de vackra vyerna, den mjuka sanden och det varma vattnet som då och då nådde fram till våra fötter.
Kusten kantades av klippor som stack ut i vattnet med små vita stränder in mellan, men ingen annan som vi såg hade en sån här lite ö utanför och det var oklart om det var lika lätt att ta sig till de andra stränderna.
Lunch med vacker utsikt på Mudjin Bar and Grill
När vi gick tillbaka från stranden gick vi upp till Mudjin Bar and Grill främst för lite dryck, men vi blev lite sugna på lunch och tog ett bord ute på balkongen.
Valet föll på en Mudjin Jerk Burger som lät spännande. Burgaren bestod av biffkött smaksatt med den karibiska kryddblandingen Jerk till vilken de serverades mango & tomato relish och citron-peppar fries.
Från platsen på balkongen fick vi en fantastisk utsikt över såväl Dragon Cay som resten av Mudjin Harbour med omnejd.
Vi lämnde Mudjin Harbour och körde vidare. Efter upplevt de vackra stränderna vi tidigare besökt körde vi in för att även kolla in Bambarra Strand. Denna var uppenbart populär bland campare och det verkade även vara populärt att grilla, dessa två faktorer resulterade i att det var skräpigare och inte lika vackert. Även stranden såg lite stökigare ut med mer torkad tång uppe på sanden. Efter Horse Stable och Mudjin var detta inte lika fantastiskt, men vattnet var fint även här.
Vid vägs ände i Lorimers Landing
Vägen vi körde tog plötsligt slut, vi hade nått vägs ände vid Lorimers Landing. Det fanns en liten veranda med bänkar som vi gissar var någon slags väntplats. Kanske var detta en plats för båtar till South Caicos?
Inna bland träden intill fanns ytterligare bänkar och en hängmatta. Från trädens grenar hängde en mängd flöten som används till fisknät, men här framstod det mer som dekoration.
Vi körde tillbaka och hittade en avfart som vi tog för att komma vidare. Vägen tog oss så nära East Caicos som vi kunde komma men efter vi kört en stund och då vi var osäkra om det ledde någon vart så vände vi om.
Nu körde vi tillbaka till Mudjin och letade efter vägen till Indian Cave men vi kunde inte se någon. När vi körde ner till parkeringen på Mudjin Harbour mötte vi en kvinna från Blue Horizon Resort som bjöd på skjuts i sin golfbil till Mudjin Bar & Grill där hon bad en kvinna hjälpa oss med vägbeskrivning.
Kvinnan sa att det var igenväxt men gav oss instruktioner baserat på antal telefonstolpar till höger om infarten. Kvinnan i Golfbilen skjutsade oss tillbaka till platsen vi parkerat bilen och vi tackade så mycket för hjälpen. Vi rullade sakta fram och räknade telefonstolpar tills vi fick syn på en knapp synlig infart som var nästintill totalt täckt med växter.
Indian Cave
När körde in bilen på den lilla infarten och parkerade den där. Det var knappast någon risk att någon annan skulle dyka upp. En liten skylt som knappt syntes i buskaget pekade ut en lite stig in bland i tät växtlighet.
Efter vi tagit oss genom växtligheten kom vi fram till en öppning in i en grotta. Taket hade flera hål som släppte igenom ljus och träd växte genom dem och lianer hängde ner i dem.
Det finns bevis att platsen har använts av människor före Columbus först landsteg på öarna 1492. Ena sidan av grottan var öppen men till största del igenväxt.
Det var en speciell upplevelse, helt ensamma i en snudd på igenväxt grotta, som hade massor av historik. Men grottan var full av glupska moskiter som inte fått mat på länge och vi fick slå oss fria och hela tiden vifta för att de inte skulle kalasa på vårt söta blod, värst var att deras försök att ta sig in i öron och näsa.
Cottage Pond
Eftermiddagen var sen men vi hade lite tid kvar innan färjan skulle gå och vi passade på att köra till Cottage Pond. Vi stannade längs vägen vid en lite skylt till dammen.
En smal och slingrig stig ledde oss fram till en stor rund damm omgärdat av träd och buskage. Ju närmare vi kom desto fler moskiter attackerade oss.
Vi var så klart helt ensamma även på denna plats, men så verkade det inte vara många besökare på ön. Efter vi sett oss om och viftat febrilt en stund för att slippa moskiterna vände vi tillbaka.
Färjan tillbaka från Sandy Point Marina
Nu var det bara en kort körsträcka innan vi var tillbaka vid Sandy Point Marina där vi parkerade bilen och la nycklarna i bagaget enligt de instruktionerna vi fått.
Strax innan avfart dök det upp lite fler passagerare som ville komma med sista båten till Providenciales. Den var något sen när den dök upp, men vi hade ingen tid att passa och njöt av eftermiddagssolen.
Vissa hade med sig en hel del packning och lådor som skulle lastas på som de ställde fram på kajkanten. Men först skulle passagerare och en mängd lådor och packing av.
Eftersom färjan kommit sent så gled den ut från Sandy Point så snart alla var ombord, cirka 20 minuter efter den ankommit.
När vi kom tillbaka till TCI ferries på Providenciales norra kust och gått av hade vi förhoppning att det skulle finnas ett antal taxi som väntade på kunder. Det visade sig inte vara fallet, men vi bad personal inne på kontoret beställa en åt oss.
Under tiden vi väntade förstod vi att ett annat par hade samma behov och inte heller löst det. De frågade oss om det och när vi berättade att vi bokat så föreslog de vi delade taxi och därmed kostnad. Dessutom blev det en trevlig pratstund på vägen till deras hotell och vi bytte lite tips och rekommendationer.
Middag på mysiga Mr Groupers Restaurant
När vi kom tillbaka till hotellet bytte vi om för kvällen och gav oss iväg till fots. En rekommendation vi fått i taxin av det andra paret var också en restaurang vi läst bra omdömen gällande och den låg inte alltför långt bort. Det tog en kvart för oss och sedan gick vi in på en liten gång inbäddad i grönska för att komma fram till Mr Groupers Restaurant.
Borden ute på ett slags trädäck runt huvudbyggnaden var upplysta med facklor och hela stället såg riktigt trevligt ut. Vi fick ett bord ute nära ett öppet fönster med vy in mot restaurangens bar.
Vi inledde med en frozen Margarita under tiden vi kollade på de olika alternativen på menyn. Den kalla drinken satt perfekt en sån här varm kväll ute.
Det fanns flera goda alternativ på menyn och de är kända för sin seafood men vi är både förtjusta i karibiska Jerk kryddningen och därför valde vi båda en Jerked Chicken.
Det var mysigt ställe och vi tog in ett glas vin och satt kvar en stund.
Det var mörkt och lugnt när vi gick tillbaka till Windsong Resort.
