Via Mission beach till Dunk Island

Klockan ringde tidig morgon och vi gick upp för att packa ner de sista prylarna i våra väskor. Vi checkade ut ifrån Sebel, som blivit ett nytt favorit hotell.

Sebel Cairns Hotel

Vi lämnade hotellet, gick över gatan och igenom Casinot och vidare till hamnen där Greyhounds buss station ligger. Vid hållplats 15 stod den Greyhoundbuss vi skulle åka med. Chauffören bockade av oss på passagerarlistan och vi lastade in vårt bagage i bussens bagageutrymme.

Buss station Cairns

Vi hann inte mer än gå ombord på bussen förrän ett skyfall öste ner över Cairns. Det var en lättnad att vi hunnit in i bussen innan detta regnväder drog in, det hade inte varit så trevligt att sitta i blöta kläder på bussen och med blött bagage. Eftersom det fortfarande var tidigt blundade vi och kopplade av. Busschauffören vred om nyckeln och la in växeln samtidigt som vi öppnade ögonen för att ta en sista titt på Cairns för denna resa genom bussens fönster. En kort stund senare hade vi lämnat Cairns bakom oss och var nu på väg mot nya upptäckter i detta underbara land.

Buss station Mission beach

Vi somnade en liten stund på bussen som nu tog oss söderut. Ungefär två timmar senare rullade bussen in till Mission beach. Vi lämnade bussen som blivit mycket sval med hjälp av aircondition och möttes av sol och värme.
De extra tröjorna som värmt oss under bussresan åkte nu snabbt av. En trevlig man, som tog emot backpackers till något boende, pekade i riktning där båtarna utgår ifrån och vi slängde upp våra stora ryggsäckar på ryggen och började gå.

Anki vid buss stationen i Mission beach

Det visade sig vara något längre än vi trott och det var tungt i värmen. När vi kom fram till huset där man sålde biljetter för båtresa till Dunk Island informerade kvinnan bakom disken oss om att det inte fanns platser kvar förrän fyra båten, och det var inte heller säkert om det fanns, däremot kanske Quick Cat hade platser kvar. Lustigt nog var det just med Quick Cat vi hade tänkt åka, men det visade sig vara en bit åt ett annat håll i Mission Beach. Vi fick hjälpa att skaffa en taxi, den enda i Mission Beach, och 10 minuter senare var vi framme vid Quick Cats pir.

Quick Cat från Mission beach

Det var ingen trängsel när vi gick in i den lilla huset för att köpa biljetter till nästa färja, som skulle gå redan klockan 10 på förmiddagen. Vi passade på att köpa lite dricka som svalkade gott i värmen. Stranden utmed den lilla hamnen vid Quick Cat var fin. Men vi skulle till en ännu finare strand på en ö en bit härifrån.

Mission beach

En äldre man kom körandes in mot land på en fyrhjuling med ett släp som nätt och jämnt fick plats längs den långa bryggan. Släpet användes för att frakta bagage från båten ute vid bryggans ände in till land för att lasta av. Han vinkade glatt åt oss som stod och väntade på att gå ut för att så småningom gå ombord.

Quick Cat från Mission beach

När släpet hade tömts kunde vi lägga på våra väskor så att vi slapp bära dem. Det var en lång smal brygga och vi gick ut till färjan som snart skulle avgå. Strax efter oss körde mannen ut med allt bagage.

Quick Cat från Mission beach

Alla passagerarna fick invänta att de lastade på vårt bagage och annat som skulle med över till Dunk Island. Sedan var det fritt fram för alla att gå på. Vi satte oss inne i båten då vi gissade det fanns en risk att det kunde bli rejält blött ute på däck. Båten lämnade bryggan och satte av mot Dunk Island.

Quick Cat från Mission beach till Dunk Island

Båten vi färdades med är en av företagets mindre katamaraner. Det gungade en del men inte mer än att man kunde ta sig fram om man hade något att hålla i om det gungade till när man tog sig runt på båten.

30 minuter senare gick vi av båten igen och ner på bryggan som leder en in till Dunk Island. Personal från Dunk Island Resort hälsade oss som skulle bo här välkomna, det fanns även ett fåtal dagsbesökare, och bad oss peka ut vårt bagage som de satte taggar på.

Strand vid Dunk Island, Queensland

Efter att ha gått in till land vid strandkanten blev vi visade till små bussar som skjutsade oss den korta sträckan till resortens reception.

Brygga till Dunk Island Resort

En kille som tog hand om oss ankommande gäster visa oss alla till hotellets bar där vi slog oss ner i sofforna och blev serverade varsin välkomstdrink. En av drinkarna hade en något mer spännande färgkombination av rött och orange, vilket guiden gav till Anki. Den visade sig dessutom vara lite godare än de andra och Anki var väldigt nöjd med välkomnandet.

Baren där vi satt ligger med vacker utsikt över både pool, strand och hav. Det var en vacker miljö och vi kände att förutsättningarna var mycket goda till att vi skulle komma att ha några underbara dagar här på ön.

Pool, Dunk Island Resort

Efter att ha fyllt i våra adressuppgifter och annan information hotellet önskade veta på en blankett fick vi en kort information om restaurangutbud och annat resorten erbjuder. Rummen höll fortfarande på att städas, men killen som höll i välkomnandet lovade att de prioriterar våra rum så vi ska få dem så snart som möjligt, den officiella incheckningen är först klockan två.

Dubbelrum, gardenview, Dunk Island Resort

Vi lämnade baren för att kolla in poolen samt strand och när vi efter en kort stund återvände till baren kom killen från hotellet emot oss med nycklar i handen, vårt rum var klart och våra väskor skulle finnas på rummet.
Vårat garden view var mysigt och eftersom det var en fin dag bytte vi snabbt om till badkläder och lämnade rummet igen.

Vi gick ut och följde den lilla vägen förbi resorten som ledde bort till landningsbana för flygplatsen på ön. Här finns det skyltar om att man måste stanna och se sig om för lågt flygande plan. Mellan havet och själva landningsbanan skiljer bara en liten väg. Efter att ha kollat oss om skyndade vi oss över vägen och fortsatte sedan en liten stig mot caféet som ligger precis vid bryggan där vi gått iland.

Lunch på caféet på Dunk Island

Det var dags för lite brunch och vi köpte varsin wrap och kall Coca-Cola på The Jetty café. Det var bara vi och några få andra besökare bland borden denna dag.

The Jetty café serverade enklare maträtter så som hamburgare, sallader och mackor. Detta trevliga ställe var passande för de som bara besöker ön över dagen men även om man ville ta en lite lättare måltid. Från vårt bord fick vi en vacker utsikt över bryggan, havet och fastlandet lite längre bort.

Vy över hav och brygga, från Dunk Island

Vi blev ordentligt mätta och satt kvar en stund och njöt av utsikten och värmen. Innan vi gick köpte vi med oss en ny kall dricka.

Anki, Dunk Island

När vi var nöjda gick vi vägen tillbaka mot vår resort. På väg att passera landsningbanan vid flygplatsen kom det inte mindre än två flygplan tätt efter varandra. Det är inte varje dag man får se till att hålla ögonen öppna efter lågt flygande plan och nästan vara beredd på att ducka när man strosar på en för övrigt så lugn ö.

Flygplan på väg att landa, Dunk Island

Tillbaka på resorten var det hög tid att njuta av sol och bad! Vi tog varsin solstol och slog oss ner mellan två palmer vars vajande palmblad gav oss både sol och skugga. Den ljumma vinden fläktade skönt.

Strand, Dunk Island Resort

Efter en stund hoppade vi ner i fjärilspoolen och i denna slöa men mycket sköna takt fördrev vi några timmar på Dunk Island Resort. Servitriser gick omkring och tog beställningar vid solstolarna och en kall öl satt fint.

Pool, Dunk Island Resort

Den för övrigt blå himmeln dekorerades med moln och även om det inte var dags för skymning än, så kändes det nästan lite så. Värmen bestod och det var lika skönt i luften. Vi låg i våra solstolar under palmbladen och slappade. Då och då öppnade vi ögonen och kollade ut över den vackra vyn. Men det var också underbart att bara blunda och höra ljudet från havet, den svaga vinden och det dova sorlet från baren bakom.

Strand, Dunk Island Resort

När skymningen närmade sig drog vi ut stolarna längre ut på sanden och Lasse gick in till baren och köpte varsitt glas vitt vin som han återvände med.

Fler och fler lämnade stranden och satte sig istället vid borden längs poolen. Men vi låg kvar och njöt av skymningen och havet. Till slut var det bara vi kvar på stranden. Personalen ställde i ordning alla andra strandstolar inför morgondagen.

Strand, Dunk Island Resort

Vi drack upp vårt vin och återvände till hotellrummet för att göra oss i ordning för kvällen. Det finns några olika alternativ för kvällsmiddag och vi hade bokat bord på ett av ställena till klockan åtta.

Strand, Dunk Island Resort

Strax efter åtta hade vi blivit visade till ett mysigt litet bord på The Terrace uteservering. På restaurangen vid fjärilspoolen är det en förbestämd meny vilket var en av anledningarna till att vi också valt att istället boka bord på The Terrace. Här är det nämligen lite olika alternativ på a la carte, vilket oftast passar oss bättre.
Vi beställde in rödvin och vatten.

Lasse åt sedan en pastarätt med sparris, körsbärstomater, oliver, spenat, parmesan och lite annat smått och gott. Anki tog en fräsch sallad med apelsin, citrus och pinjenötter. Båda rätterna mycket var mycket goda. Vi blev båda ordentligt mätta men kunde ändå inte undgå frestelsen från dessertutbudet.

Dessert, The Terrace restaurant, Dunk Island Resort

När vår servitris hörde att vi funderade på att eventuellt ta en efterrätt rekommenderade hon varmt en chocolate delight. Eftersom vi var mätta beställde vi in en att dela på. Servitrisen hade förstås rätt, den var fantastiskt god, och att dela den på två var perfekt.

Mycket mätta och nöjda tände vi vår lilla maglite lampa för att lysa upp marken framför oss på vägen tillbaka till vårt rum.

The Terrace restaurant, Dunk Island Resort

På väg till hotellrummet såg Anki plötsligt något som rörde sig och stannade och tog tag i Lasses arm. Framför oss, rakt över vägen vi gick på, snirklade sig en stor orm sakta fram. Vi backade några steg bakåt och lös med ficklampan på den för att ha koll vart den tog vägen. Den brydde sig inte alls om oss utan hade målet på en lövhög i planteringen vid sidan.

Ett par kom precis i andra riktningen och mannen försökte se ormen, och verkade nyfiken på att komma riktigt nära, men den syntes inte längre till. När vi var säkra på att den passerat vågade vi gå vidare. Vi kollade oss extra noga sista biten innan vi kom fram och kunde låsa upp dörren till vårt rum. Det var den största orm vi sett sedan ett besök i Belize djungel för några år sedan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *