Itacaré och Porto Seguro i Bahia, Brasilien

På natten vaknar vi till av regnet som öste ned utanför, men somnade snart om. När vi vaknade igen vid halv åtta på morgonen regnade det fortfarande. När vi kom ner till frukosten en stund senare hade det dock slutat regna.

Utsikt över trädgården till Pousada da Paz

Till frukosten serverades det bröd med ost och skinka, frukter, sockerkaka och två olika succos, alltså färska juicer.

Frukostservering på Pousada da Paz

När vi gick tillbaka till rummet satt en liten apa i trädet utanför vårt rum och tittade på oss, men försvann snabbt upp i trädet. Det blev snabbt allt vackrare väder under tiden vi packade ihop våra väskor och checkade ut. Vi skulle ha några timmar på stranden innan vi lämnade stan så väskorna fick vi ställa in i ett annat rum på Pousada da Paz.

Det finns ett par olika stränder beläget med gångavstånd från staden. Vi började gå söderut men efter 20 minuters promenad träffade vi en man som sa att det var ytterligare 30 minuters promenad till stranden. Vi valde att vända och gå till en närmre strand som heter Praia da Concha.

Strand

Denna strand är mycket fin för att ligga så nära en stad. Vi la ut våra handdukar på sanden för några timmar av sol och bad.
Denna strand är mer utpräglad badstrand och inte suftstrand som vi besökt dagen innan. Utmed stranden ligger flera serveringar, men tempot var denna dag lågt. Det kan i och för sig ha att göra med att det är lågsäsong vilket passar oss perfekt.

Fyr

Vid ena enden av stranden går det ut en fyr med lite märkligt utseende. Det ser ut som den blivit av med övre delen, väldigt fyrkantig.

Strand

Strax innan klockan ett gick vi tillbaka till vår Pousada för att hämta våra väskor. Vi blev erbjudna att låna ett rum för att ta en dusch och en kvinna som vi tidigare tyckt hade svårt att le kom med handdukar och tvål till oss. Skönt att duscha av sig sand och salt från stranden innan vi ska sitta på en buss några timmar.

Pousada da Paz
Pousada da Paz

När taxin dök upp visade det sig vara samma chaufför som dagen innan.
På väg mot stadens buss-station gav gav han oss ett ganska bra erbjudande. Buss till Ilheus kostar i och för sig bara R$ 6 per person men tar 1,5 till 2 timmar. På strax under en timme kunde han köra oss till Ilheus för R$ 75. Visserligen dyrare men när vi räknade på det innebar detta dessutom att vi skulle hinna med en tidigare buss vidare från Ilheus till Porto Seguro vilket gjorde att vi accepterade hans erbjudande.
Vår taxichaufför körde snabbt via vägen utmed kusten i ett kuperat landskap. Speciellt vackert var det i den branta backen ned vid Serra Grande som bredde ut sin vackra långa strand kantad med kokospalmer.

Strax under en timme efter vi satt oss i taxin rullade vi in på Ihleus bussstation, hoppade av taxin och gick direkt till Rotas biljettkassa där vi köpte varsin biljett till Porto Seguro. Det var bara 5 minuter kvar till avgång – perfekt timeing. Under tiden Anki pratade lite med busschauffören som väntade in avgångstiden hann Lasse till och med köpa dricka att ta med på bussresan.

När alla satt sig och dörren till bussen stängts vände sig busschauffören till alla passagerare med lite förutsättningar. Vi skulle komma fram om sex timmar, det var säkrast att alla satt ned under bussturen, vi skulle komma att ha en paus under vägen och så vidare.
Först körde vi inlands till Itabuna för att sedan köra söderöver.

Med buss från Itacaré till Porto Seguro

Framför oss satt ett gammalt portugisiskt par som var mycket vänliga och mannen extremt pratsam. Han pratade med alla i hans närhet på bussen och när vi stannade prata han med alla som gick av eller med alla gatuförsäljare som samlades runt bussen när vi stannade till någonstans.
Färden fortsatte upp och ned i ett kuperat landskap med mycket kurvor och vägen är att likna vid det vi kallar landsväg i Sverige. Det kom någon skur och så klarnade det upp och blev soligt vid flera tillfällen.

Busshållplats
Så här kan en busshållplats se ut på vägen mellan Itacaré och Porto Seguro.

Vi stanade till vid ett litet ställe längs vägen där det blev 15 minuters paus. Utanför våra stopp flockas försäljare som säljer allt ifrån drycker till enklare tilltugg och smårätter. En del går även på bussen för att öka sin försäljning. Själva hade vi med oss mackor, kex och dricka så vi nöjda och ställde oss bara upp en stund för att sträcka på benen.
Snart fortsatte resan. Solen försvann så småningom i horisonten och under sista sträckan var det kolmörkt ute. Klockan var närmare halv nio när vi gick av bussen i Porto Seguro.

Vi hade namn på en pousada i närheten av hamnen. Läget kändes viktigt eftersom vi nästkommande förmiddag smidigt vill ta oss vidare. En officiell turistbyrå reprensentant kom fram och fråga om han kunde hjälpa oss. Vi berättade vår plan och han tipsadeom en Pousada i närheten av hamnen som han tyckte var bra, Hotel da Praia. Vi bestämde oss för att kolla in stället och tog en taxi dit.

Det tog inte lång tid igenom staden och snart stannade vi utanför hotellet. Rummen var fräscha och såg bra ut. En portier hjälpte oss upp med väskorna till vårt rum på andra våningen. Det var skönt att vara framme efter en lång dag i buss!

Vi klädde om för att gå ut och äta. Tjejen i receptionen kunde lite spanska och Anki pratade en stund med henne, bland annat fick vi tips om restauranger runt hörnet. Vi gick en kort bit och svängde vänster vid nästa kvarter och mycket riktigt låg här flera reatuaranger. Vid gatans slut kom vi fram till Passarela do Alcool som var full med restauranger, butiker samt små marknadsstånd som sålde drinkar.

Passarela do Alcool

Konkurrensen mellan de olika serveringarna verkar hård och de drar nästan i en för att man ska välja just deras restaurang. Något som tyvärr känns väldigt påfluget och gör den annars trevliga upplysta gatan mer jobbig än charmig.

Passarela do Alcool
En kypare på Passarela do Alcool är på väg fram mot oss för att locka in oss på hans restaurang.

Vi önskade dock ett lite lugnare alternativ efter vår resdag och gick vi upp på den lilla, och betydligt lugnare, tvärgatan vi tidigare kommit ifrån. Här valde vi mysiga Bar & Restaurante Colher de Pau.
Kyparen föreslog en kötträtt, Picanha Nacional (arroz, feijão tropeiro ou fritas e vinagrete) vilket vi valde. Men först tog vi varsin succos, Manga & Maracujá, då törsten åter igen satt in. När maten kom in beställde vi dock in en stor flaska Braha öl, som enligt kyparen till och med vunnit utmärkelser som bästa öl.

Passarela do Alcool

I ena hörnet satt en kille och spelade soft latino musik på gitarr och sång. Det var fina låtar och skapade en mysig stämning. Bredvid honom stod ett ställ med hans CD-skiva uppställd och vi kunde inte låta bli att köpa en och bad honom även signera den som ett minne av vår kväll här.

Passarela do Alcool

Mycket mätta gick vi hemmåt. På TVn körde man ett TV-program med vad vi gissar var massa gamla Brasilianska sångare och sångerskor som gjorde något bejublat framträdande var med sina gamla hits. Men vi somnade snart.

Hotel da Praia
Hotel da Praia


Hotel da Praia

» www.hoteldapraia.hpg.com.br

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *