Denna morgon gick vi uppför en liten backe till Mango Tree restaurant och välkomnades av samma kvinna som serverat oss kvällen innan.
Frukost på Mango Tree Restaurant
Hon skrattade lite och sa något om långa arbetspass. Vi fick ett bord med utsikt ut mot Petit Piton och fick ett antal val på en meny.
Vårt val föll på kockos pannkakor, frukttallrik och vi serverades dessutom några små brödbullar med bananmarmelad och Plantainmarmelad. Det var helt klart väder och underbar morgon, det hade varit enkelt att stanna kvar och sippa på kaffe länge men vi hade en plan.
Promenad till Soufriere
När vi kom tillbaka till rummet gjorde vi oss klara och begav oss i riktning mot Soufriere. Strax efter vi lämnat området kom vi till en fin utsiktsplats över staden nedanför. På platsen såldes souvenirer men det var inget som lockade.
Den fortsatte promenaden nedåt gick smidigt. Strax innan vi kom in i staden passerade vi någon typ a bilskrot som hade massor av bildelar spridda över tomten.
Soufriere stad
Husen i staden är allt från riktiga fallfärdiga byggnader till söta små hus i pastellfärger. Naturligtvis dök en man på oss och ville sälja utflykter. Vi avböjde och bad att få återkomma.
Church street ledde oss på samma väg som vi kört hit. På samma sätt svängde vi ned mot havet, passerade turistinformationen och några barer och serveringar.
Nere vi piren hade det samlats en del folk. Några sålde båtutflykter och andra taxi, en rasta kille kom fram och presenterade sig som Martin. Han höll på med några pärlarmband som han ville sälja till oss. Vänligt men bestämt avböjde vi.
Promenaden fortsatte över en bro, förbi Whispers baren och kyrkogården. Vid Hummingbird Resort gick vi längs stranden och så långt bort och ut som möjligt för att se om vi kunde få en vy av båda vulkanerna.
Det var inte tillräcklig vinkel för att se toppen men väl den lägra delen. Även utsikten in över stan blev fin härifrån.
En ung kille ville visa att han vågade hoppa från en hög klippa, vi antar han ville få betalt för att visa upp sina konster. På vägen tillbaka in mot stan kollade vi in menyn på Orlandos och, vad vi gissade var, hovmästaren kom ut och bjöd oss kolla in stället och menyn. Han var trevlig och tillmötesgående så det var ett alternativ för kvällen.
Inne i stan kollade vi även in Pier 28 som inte hade en lika satt menyn men visade på några exempel. Tjejen på stället verkade trevlig men vi blev kanske inte så sugna.
Öl på Petit Peak Restaurant i hamnen
När vi gick ner om hamnen igen fick vi syn på ett ställe som heter Petit Peak. Vi gick in och fick ett bord. Det var mysigt karibiskt med öppna fönsterluckor och skön atomsfär. En öl blev två öl och en Roti, en slags Karibisk Curry på potatis i pitabröd.
Innan vi gick bokade vi bord för kvällen. I centrum nära kyrkan gick vi in i en livsmedelsbutik. Några dagar tidigare hade vi testat banan ketchup och West Indies Hotsauce som vi ville köpa med oss hem.
När vi bara gått några minuter på vår väg tillbaka stannade en ung tjej med bil och frågade om vi ville ha skjuts, och eftersom det var varmt och för att spara tid så tackade vi ja.
Eftermiddag vid vår pool på Stonefield Estate Resort
Tilllbaka på Stonefieldc Estate Resort var vi varma och vår privata pool var perfekt tempererad. Det blev en skön stund i solen och vattnet under tiden solen sjönk allt lägre.
Det drog in regn, på regn och det tycktes inte vilja ge upp. Vi gjorde oss klara för middagen men hoppades på uppehåll.
Till sist tog vi våra vindjackor, gick upp till receptionen och lånade paraply och gick sedan ner till stan. Det droppade från träden och duggade under vår promenad nedåt men var ändå helt OK. Det var skymning när vi gick igenom staden och vi såg inga andra turister men en och annan ur lokalbefolkningen som hängde på någon veranda.
Middag på Petit Peak Restaurant i Soufrière hamn
När vi kom in på Petit Peak Restaurant så var det ett antal gäster på borden längs de öppna fönsterluckorna utmed torget utanför och gatan ner mot hamnen. Vi tog plats vid bordet i hörnet som vi reserverat tidigare på dagen.
Törsten gjorde sig påmind och vi tog en Cola först innan vi gick på ett glas rött var. Kvällens meny bjöd på såväl lokal fisk som pasta och mycket annat.
Anki valde just en lokal variant på kycklingpasta och Lars en red snapper fångad lokalt och tillagad med lite lokala kryddor och sås. Utanför i hamnen låg ett större fraktfartyg och lossade, där det tidigare på dagen legat katamaraner som använder för turistutflykter. Det fläktade skönt genom de öppna fönstren.
Sen promenad tillbaka till Stonefield
När vi var nöjda diskuterade vi om taxi eller om vi skulle gå och valde det senare. Närmaste kvarteren genom stan var mörka och även om vi kände oss trygga så kanske inte det hade övertygat alla. En man försökte sälja på oss taxifärd hem, men vi var inte ens säkra på om han var helt nykter. Hur som helst lämnade vi staden bakom oss och gick vägen uppför kullen. Det var glest i trafiken och bara några fåtal bilar passerade då och då. Det var en lättnad att vi slapp regn men eftersom det regnat en hel del var det mycket fukt i luften. När vi nästan var framme gick vi ut på utsiktsplatsen och kollade utsikten över staden.
Nu var det inte mycket kvar och vi passerade vaktkuren till Stonefield och några få minuter senare kunde vi låsa upp till vår villa.
