Mot Karibiska öar

Det var en tidig morgon vi åkte Öresundsbron över till Köpenhamns flygplats för att via Paris ta oss med Air France till Karibien, närmare bestämt Martinique som första anhalt för att sedan ta oss vidare till Saint Lucia.

Flyg till Martinique via Paris

På grund av terrordåden i Bryssel dagen innan var säkerheten på högsta nivå. Både på Kastrup och i Paris gick vakter med vapen. I Paris såg de något hårdare ut med militärklädsel i kamouflage. Att de var mycket uppmärksamma på alla runt om var uppenbart och speciellt påtagligt var det på Charles du Gaulle där de gick och svepte av flygplatsen område för område.
Vi landade på Charles du Gaulle, hämtade vårt bagage och tog transfer buss till Orly flygplatsen, som vi skulle flyga vidare ifrån.

Transfer via buss mellan Charles de Gaulle till Orly

På Orly checkade vi in vårt bagage igen. Vi slog oss ner på ett cafe för fransk frukost, baguette med camembert ost och croissant samt varsin espresso. Det är inte varje dag man har militärklädda vakter med stora vapen gå omkring runt en när man fikar. Men det kändes faktiskt väldigt tryggt och bra att de har hög kontroll efter allt som hänt den senaste tiden.

Frukost på Orly flygplats

Planet från Paris till Martinique tar drygt 8 timmar. Vi blev serverade mat och dryck och kollade sedan någon film och slumrade båda till då och då. Rutten gick först söderut över Spanien och sedan vidare ut över atlanten. Det blå havet bröts av med gröna öar och kullar. Det var en fin inflygning och landning. Varför ska flygplans fönster alltid vara så skitiga så man inte får bra bilder.

Med Air France närmar vi oss Martinique

Framme i Martinique

Framme i Fort de France var värmen påtaglig. Det var skönt att känna av den varma luften tränga in när vi gick gången från planet in till Aimé Césaire International Airport. Det var många som skulle hämta sina väskor vid väskbandet i den lilla ankomsthallen.

Fort de France internationella flygplats

Utanför flygplatsen stod taxibilar och väntade. De verkar alla gå på taxameter, vilket känns tryggt och bra.
Det var en vacker bilresa söderut från flygplatsen till Sainte-Luce som tog cirka 40 minuter.

I bilen på väg från flygplatsen till vårt hotell

Solen såg extra stor ut när den gick ner över kullarna vid horisonten.

Vacker solnedgång under vår väg

Fina Ti’ Paradis i Sainte-Luce

Det hade börjat skymma när vi kom fram. Ägarinnan öppnade grindarna till hotell Ti Paradis och hälsade oss välkomna. Vi passerade hotellets pool där någon gäst satt och läste och gick upp mot uterummet med soffor och bord där några gäster också kopplade av. Det var ett skönt lugn. Ägarinnan, som också bor i huset, visade oss runt och förklarade, på något knacklog engelska, omgivningen och hotellets faciliteter.

Upplyst pool på La Paradis hotel i Sainte-Luce på Martinique

Vårt rum var högst upp i ena hörnet av byggnaden. Vi gick upp för en trappa, igenom en smal hall för att gå upp ännu en liten trappa till vårt rum. Alla rum har olika namn. Utanför vårt rum hängde en liten skylt med namnet Coquille? vilket som också står på nyckeln.

Interiören går helt i vitbetsat trä. På väggar och bord finns trevliga dekorationer med ljusa snäckor. Det är ombonat, personligt och trevligt.

Utsikten från rummets balkong var fantastisk. Månen speglades i vattnet och vi såg stan ett stenkast från oss.
De vackra kullarna till väster och den vackra blåa havet rakt framför oss med båtar som låg och guppade var en fantastiskt vy. Vi slog oss ner en stund på balkongen och njöt av att vara framme.

Kvällsvy från vår balkong på La Paradis hotel i Sainte-Luce på Martinique

Kväll på La Baraqu’Obama i Sainte-Luce

En kort stund senare gick vi ner till stan Sainte-Luce. Det är mycket kort och bekvämt gångavstånd mellan hotellet och stan.

Sainte-Luce kvällstid. Vy från vår balkong på La Paradis på Martinique

Vi passerade en liten bro där vi fick en fin vy över bukten. Det finns en huvudgata som löper genom staden vilken man viker av ifrån för att komma till restaurangstråket. Här nere vid vattnet finns flera trevliga enkla strandrestauranger. De flesta står och grillar direkt vid gatan och maten färdigställs sedan inne i köket innan den serveras.

Längst med stranden i Sainte-Luce ligger flera charmiga restauranger specialiserade på grill av både fisk och kött

Fisk och skaldjur är självklart en specialitet så här vid havet, men menyerna erbjuder även olika typer av kött.

En av flera restauranger längst stranden i Sainte-Luce, Martinique-by-night

Vi tog en runda upp och ner längst gatan för att kolla in utbudet i den lilla staden. Ett av de större ställena som också verkade mycket populärt var La Baraqu’Obama.

La Baraqu'Obama Bar, Restaurant, Grill vid stranden i Sainte-Luce, Martinique

När vi gick i riktning till denna restaurang kände vi droppar ovanför oss. De tilltog i takt med att vi promenerade allt snabbare. Lagom till vi var framme kom ösregnet.

Grillning funkar även då det kommer några minuters långt skyfall, La Baraqu'Obama Restaurang

Vi väntade på bord under tiden de snabbt drog ut markis ytterligare och såg till att rädda ev grejor som stod utan skydd för regnet. Det var ett kraftigt regnfall men det gick snabbt över.

Några minuter långt skyfall drar över Sainte-Luce på Martinique

Ett bord blev ledigt och vi slog oss ner. Ägaren och hans fru hälsade oss välkomna och mannen var nog den av personalen som var bäst på engelska och hjälpte till vid beställningen. Vi tog in varsin lokal öl, Lorraine som så klart var mycket god.

Anki på La Baraqu'Obama Restaurang

Efter vi orienterat oss vad de olika franska begreppen för olika rätter innebar tog Lars en grillad Marlin medan Anki tog en grillad kyckling. Maten var god och miljön trevlig.

Lokal fiskrätt serverad på populära La Baraqu'Obama Restaurang

Det är uppenbart att de är en av de mest populära restaurangerna längs gatan då det var fullt hela tiden och ofta väntade några på bord.

La Baraqu'Obama Bar, Restaurant, Grill vid stranden i Sainte-Luce, Martinique

Vi är vana att äta sent när vi är ute och reser men tiderna för restaurangerna varierar en hel del, det kändes bra att se folk komma och sätta sig när vi började bli klara. Vi avrundade måltiden med en espresso var.

Espresso får avsluta vår middag på La Baraqu'Obama Restaurang

Till skillnad från vad man är van vid skulle man inte betala vid bordet utan gå till en kassa. Med tanke på restaurangens stil och läge räknade vi inte med att de skulle ta något kredikort men det gick bra.

Ti ' Paradis, Martinique

Det var en kort promenad tillbaka till Ti Paradis. Vi knappade in koden till porten och gick in. Det var lugnt på hotellet och vi stötte inte på några andra gäster på väg till vårt mysiga rum.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *