Kapudden – Afrikas sydvästra punkt

Lördag förmiddag och det kändes som det var något fler besökare på hotellet denna morgon.

Frukost påä innergården till Oude Werf hotel, Stellenbosch

Efter frukosten nere på den fina innergården packade vi ihop våra saker i rummet och checkade ut från det trevliga hotellet i Stellenbosch. Detta hotell var verkligen i vår smak och något vi varm kan rekommendera till andra. Rent och fräscht i mer modern tappning, trevlig personal, och bra läge.

Oude Werf hotel, Stellenbosch

Promenad igenom Stellenbosch stad

Vi tog en promenad genom stan. Stellenbosch är inte stort och man kan lätt strosa omkring i den på några få minuter. Men det är oavsett lätt att sakta strosa runt och njuta av miljön och atmosfären.

Huvudgata i Stellenbosch

Det finns trevliga små butiker med både konst, kläder, smycken och turistartiklar. Längst med några av gatorna i de mest centrala delarna finns charmiga caféer och restauranger. Även om vi passerat dessa gator några gånger under våra två dygn i Stellenbosch såg vi så här i dagsljus nya upptäckter som man lätt skulle kunna tänka sig att slå sig ner vid.

Centrala Stellenbosch

Över ena gatan, kvarteret bortom vårt hotell gick vi över gräsmattan utanför en stor vit byggnad. I mitten fanns ett citat av Nelson Mandela; ”Never, never and never again shall it be that this beautiful land will again experience the oppression of one by another”.

Nelson Mandela Square i Stellenbosch

Citatet i marken slutade framme vid ett konstverk som vi först tolkade som någon modernare konst. Plåt ovanpå en stor stengrund formade mönster. När vi tog fram kameran för att dokumentera denna konststycke såg vi ansiktet av självaste Nelson Mandela träda fram. Otroligt läckert och något oväntat. Att ögat kan se så olika saker i verkligheten som genom en kameralins var ganska fascinerande.

Nelson Mandela Square i Stellenbosch

Tillbaka vid hotellet fick vi vår bil framkörd. I Stellenbosch skulle man lätt kunna spendera mer tid på total avkoppling med god mat och dryck, men det var dags för oss att fortsätta utforska Sydafrika.

Mycket trevliga Oude Werf hotel i Stellenbosch

Från Stellenbosch till Kapudden

Vi körde ut från stan, in på R44 i riktning mot N2 motorvägen. Vem vet, vi kanske återvänder till dessa vindistrikt innan vi lämnar detta land?

Det är enkelt att köra bil och hitta i Sydafrika. Vi följde vägarna och var snart på N2an. Naturen förändrades. Vi hade lämnat berg och dalgångar bakom oss, och färgerna runt om oss hade nu skiftat från grönt och blått till mer gult och rött.

Längst kustvägen och False Bay i Sydafrika

Vid ena sidan passerade vi kåkstäder. Vad som först såg ut att bara vara några kvarter vid vägen visade sig vara ett oroligt stort område fulla med hus av plåt. De låg lite inbeddade i dalgångar och man kunde undra om det var praktiska skäl så som vind och miljö som utgjorde val av placering eller om någon inte önskade ha dessa delar så synliga.

Det är enkelt och smidigt att köra i Sydafrika - här längst kustvägen och False Bay i Sydafrika

Vägen vi körde följde kuststräckan. Framför oss blandades den blå himmeln med ett ljust sken. Plötsligt såg vi stora sanddynor kantat med vägen vi körde. På en kort sträcka hade landskapet vi färdades genom verkligen förändrats totalt. Vi var ett stenkast från stranden och sandens som blåst upp formade kullar längst med vägen. Sand virvlade upp i luften. Utmed stranden stod några här och där och fiskade, och deras bilar parkerade intill.

Det är vackra och skiftande omgivningar längst kustvägen och False Bay i Sydafrika

Vi körde genom flera små trevliga kuststäder så som Kalk Bay och Fish Hoek. På en smal väg där städernas hus kantade längst ena sidan uppåt bergen och med havet på andra sidan. Längst stranden fanns många serveringar som såg trevliga ut.

Färgglada strandhus utmed kustvägen och False Bay i Sydafrika

Fint hotell vid Simon’s Town

Vid Glencairn, strax innan vi nådde Simon’s Town svängde vi av till höger efter Dixies restaurang. Vi körde upp för en brant backe och fick en underbar utsikt över havet, False Bay utanför Glencairn Beach. Vi följde gatan och kom fram till Simon’s Town Guest House. En trevlig kvinna hälsade oss välkomna och hjälpte oss att checka in.

Utsikt från vårt rum på Simonstown Guest House

Huset var fantastiskt fint. Byggd och inredd i modern stil, på väggarna hängde fotografier på Afrikas djur och miljöer som ägarinnan själv hade tagit. Vi blev visade upp till vårt rum nummer 5 på övervåningen. Rummet var fantastiskt med en underbar utsikt. Till vänster låg badrummet i grått och vitt kakel, dusch och stort tvättställ.

Badrum på Simonstown Guest House

Sovrummet var stort med härliga stora fönster. En dubbelsäng stod mitt i rummet, det satt en tv på väggen och ett litet arbetsbord samt garderober. I andra änden av rummet, finns en liten utbyggnad med kyl, fåtöljer och bord. Här sträcker sig fönstren från golv till tak och ger en underbar utsikt ut mot havet och vägen.

Simonstown Guest House

Alla möbler och tyger kändes genuina och fina, allt i matchande färger. Gardinerna gick i samma färger som tyget på fåtöljerna, dess kuddar, sängkläderna och badrummet. Intill vårt rum ligger en launch och på samma våning serveras även frukost. Utanför lunchrummet finns en liten veranda där man kan inta frukost om man önskar.

Vi tog upp vad vi behövde från bilen och lät resten vara kvaar i garaget för att slippa släpa upp för mycket.

Cape of Good Hope nationalpark vid Afrikas sydvästra spets

Sedan satte vi oss direkt i bilen och körde söderut ner mot den sydvästra spetsen av Afrika. Efter cirka 20 minuter körde vi in igenom infarten där vi betalade inträde till nationalparken och bommen fälldes upp. Klockan hade passerat 16 men vi hoppades hinna det mesta vi önskade se här inne före solen gick ner och parken stängde.

Entréen till Table Mountain National Park

Vi körde längst med vägarna som var ganska självklara, men här fanns även skyltar och vägvisningar om man blev osäker om man var på rätt väg. Det fanns några avstickare om man ville se andra delar av udden men vi satsade på själva spetsen.

Apor på vägen stannar upp trafiken, Table Mountain National Park

Längre fram på vägen stod några bilar stilla. Det var babianer med ungar som satt mitt på vägen. Bilarna fick sakta in och låta babianerna ta den tid de önskade på vägen. Man förstår varför hastigheten är begränsad för bilisterna och varför det finns varningsskyltar om babianer i området.

Vi kör in i Table Mountain National Park

Där Indiska Oceanen och Atlanten möts

Cirka 15 minuter senare parkerade vi vid en stor parkeringsplats och påbörjade vandringen uppåt. Vägen var ganska brant men ändå lätt att ta sig upp för. Vyerna runt om var vackra. Då och då stannade vi till och blickade ut över landskapet runt om oss. Bakom oss såg vi de båda haven som möts här utanför Afrikas sydkust, Indiska Oceanen och Atlanten.

Vy över Diaz Beach vid Godahoppsudden,

Vi fortsatte vår promenad uppåt med riktning på fyren. Det fanns skyltar om babianer, men ännu hade vi inte sett några här. Längst vägen uppåt fanns avstickare där man kunde få andra vyer av den sydligaste punkten och omgivningarna men vi valde att först och främst komma upp till fyren på toppen.

Det är en fin promenad med vackra vyer vid Kapudden på Kaphorn

Fyrhuset vid kapudden med vacker utsikt

Uppe vid fyren var det en del folk som stod och beundrade utsikten. Det var ändå skönt att ha kommit senare på eftermiddagen då de stora hoparna av turister inte var kvar.
Längst ut kunde vi se den absoluta spetsen. Det var en vacker bergsluttning som ledde fram till den ultimata spetsen där även ett annat mycket litet fyrhus fanns. Nere vid bergskanten slog vågorna in mot klipporna. Havet hade en läcker blå, grön, turkos färg. Fåglar seglade omkring framför oss.

Kapudden vid Kaphorn

Bakom oss var landskapet också fantastiskt vackert. Vi strosade runt här uppe runt fyren en stund och njöt av de mäktiga vyerna. Då och då frågade några turister om vi kunde ta kort på dem vilket man självklart hjälper till med. Och ibland blev det självklart gentjänster. Några större moln passerade men vädret var ändå skönt och snart var det full solsken igen.

Cape Peninsula, Sydafrika

Strax nedanför oss såg vi en smal stig som förmodligen skulle leda folk till den lilla fyren längst ut vid spetsen. Vi gick ner från piren och ut till en av de andra platserna där man kan få en något annan vy över sydspetsen. Här kom vi något under piren vi nyss besökt och såg mängder med fåglar som höll till i bergsväggen direkt under den fyr vi nyss varit.

En liten stig till den allra yttersta spetsen

Vi rundade ena delen och kom över till andra sidan där en gång leder besökarna till den anar lilla fyren. Vi visste inte riktigt hur avståndet var, men började gå. Promenaden visade sig vara underbart vacker. Det var smala gångar och ibland även några trappsteg ner. På sinda ställen fanns räcke att hålla sig i.

På väg mot Kapudden

När vi gått längst den stora klippan vi tidigare befunnit oss på kom vi fram till en smalare stig. Solen lyste upp fantastiskt på den sena eftermiddagen. Det var ett läckert sken över den yttersta spetsen när vi gick ut mot den. Promenaden tog inte så lång stund, och snart vek vi av runt hörnet och stod bara några meter från den allra sydvästligaste fyren och spetsen på Afrika. Vackert, fantastiskt och lite mäktig känsla.
Här stannade vi en stund och blickade ut över havet och omgivningarna. Det var inga besökare förutom oss och en stund senare även en ensam kille med ryggsäck. Vi växlade några ord om platsen.

Längst ut på Kapudden

Solen började skymmas av moln men bildade läckert ljus ner i havet. Vi började vandringen tillbaka. Delen där vi tidigare varit fick också en läcker vy ifrån detta håll, och även den växlade nu något i färg beroende på solens strålar.

En fågel sitter vackert på berget vid Kapudden

Linbanan mellan fyren och parkeringen hade slutat att gå och turistbutiken hade stängt. Det var bara ett fåtal människor kvar i området. Vi började vår väg neråt till parkeringen och gjorde några stopp på vägen för att fotografera och njuta a de läckra vyerna.

Solnedgång över Cape Point

Nedvägen gick naturligtvis fortare. När vi kom ner till parkeringen fanns bara tre bilar kvar inklusive vår. Vi hoppade in i bilen och körde iväg. Strax bakom oss skymtade vi killen vi träffat vid fyren längst ut. Vi körde raka vägen mot utfarten och var ute innan solen hade gått ner. Visserligen kan platsen ses som en given turistattraktion, men det är verkligen en speciell upplevelse att besöka denna sydligaste spets.

Bommarna öppnades automatiskt när vi körde ut. Längst med vägen passerade vi så småningom stranden som är känd för sina pingviner, men vi bestämde oss för att skjuta på att kolla på dem till morgondagen.

Ingång och uteserveringen till Dixies Restaurant & Bar

Kväll på Dixie’s Restaurang

Vid Dixie’s Restaurant & Bar stannade vi till och parkerade bilen. Det fanns ingen anledning att åka inom hotellrummet först denna kväll. Solen hade snart gått ner och det här stället behöver man inte var uppklädd på. Vi fick ett bord precis vid ett fönster med utsikt över terassen. Det var ganska skönt att sitta inne och ändå kunna blicka ut över havet, även om solen sista strålar snart hade försvunnit ner i False Bay.

Vi beställde in en flaska vin som servitrisen rekommenderade oss och spanade samtidig på menyn. Valet föll för oss båda på en sirloin stek. Till detta tog Lasse pommes och Anki potatis. Båda beställde in grönpepparsås till. Den visade sig vara fantastiskt god, smakrik och ganska stark. Köttet var otroligt mörkt och fint.

Goda maträtter serveras på Dixies Restaurant & Bar

Den trevliga och glada servitrisen, som hette Tatjana och visade sig vara från Mozambique, såg hela tiden till att vi var nöjda och verkade anade vad vi behövde. Till efterrätt delade vi en Cheesecake.

Smarrig dessert på Dixies Restaurant & Bar

Kvällen hade varit suveränt, precis som maten. Vi var ganska slöa efter många timmar ute och bilresan runt upptill.

Vi återvände till vårt trevliga hotell, Simon’s Town Guest House. Vid det lilla soffbordet låg några coffee table böcker med härliga bilder från Sydafrika och Afrika som var en trevlig avslutning på dagen att bläddra i innan vi somnade gott.

Läcker vy över kusten och havet från vårt rum på Simonstown Guest House

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *