Andra maj och åter en morgon man vaknar med vackert fågelkvitter utanför. Vi gjorde oss klara för att gå upp till byn för att inta lite frukost. Solen sken, men temperaturen kändes något svalare än igår. Kanske var vi också något tidigare ute. Efter att ha gått upp för backen tog vi denna dag av till vänster.
Frukost på Bar Castillo, Manilva
Vi passerade serveringen i svängen där vi märkligt nog aldrig hamnat, och svängde in på huvudgatan. Bar El Castillo hade öppet och vi slog oss ner vid det sista lediga bordet i solen på trottoaren.
En av ägarna kom ut och vi beställde direkt in två kaffe och bocadillo. Lasse valde att testa en bocadillo med tortilla medan Anki sin vana trogen tog en med ost.
Det var ett annat liv i byn jämfört med igår. Igår var folk lediga och satt och njöt på ett annat sätt på serveringarna. Det är vore att överdriva att säga de var stressade idag, men man kunde ana en annan atmosfär. Biltrafiken genom den smala huvudgatan var något intensivare och folk var mer i rörelse.
När vi satt och åt vår frukost såg vi plötsligt Ana, som sköter vårt hus när vi inte är där, passera. Dock lite för sent, och hon hade inte heller sett oss. En kort stund senare var hon dock på väg tillbaka och vi hälsade och bytte några ord. Belåtna efter en god frukost gick Anki in och betalade för oss.
Vi fortsatte längst med Calle Real och gick inom på Supermercadon för att köpa lite dricka. I en korg på golvet låg också fina nyplockade tomater och Anki plockade till sig några stycken vi även köpte med oss. Mannen i butiken som är gift med dottern till de som ursprungligen hade supermercadon för flera år sedan som då låg mitt emot på andra sidan gatan, är fortfarande stolt över den lilla engelskan han kan och pratar engelska med Lasse och spanska med Anki. Vi fortsatte genom byn. Vid fontänen passade en kvinna på att vrida på en liten kran och tvätta händerna.
När vi gick den lilla gatan fram passerade vi både fiskbutiken och charkuteriet samt ett litet bageri vi inte lagt märke till tidigare.
Sol och avkoppling i Monte Viñas
Tillbaka i vårt Monte Vinas sjönk vi först ned i varsin stol i solen.
När vi märkte hur vi gled lite ner i stolen var det lika bra att förflytta och till solstolar. Det var behaglig värme i solen där vi låg och läste och slappade.
När klockan passerade två började vi tänka på om vi ville ha lunch. I Spanien stänger en del ställen runt tre-halv fyra för siesta.
Eftermiddag och lunch på Cubanga Beach Club i La Duquesa
Vi hoppade in i bilen och körde ner till Sabinillas men spontant valde vi att fortsätta till La Duquesa. Den lilla hamnen är trevlig, även om vi saknar fler Spanska restauranger. Hamnen kantas främst av pubar, italienska och indiska restauranger. Snare tid har även någon mexikanare tillkommit. Och visst finns det spanska köket även här, men de andra är mer dominanta.
Istället för att gå in i själva hamnområdet, tog vi en sväng för att kolla in Chirunguiton Cubanga som ligger på stranden intill hamnområdet. Den hade öppet som vanligt och några få besökare satt och åt lunch. Stället lockade och här finns bra lunchrätter.
Vi fick ett bord i en hörna och beställde in varsitt glas Sangria. Runt om uteserveringen var ett slags staket av bast som skyddade sanden från att blåsa in på golvet. Det var en del moln på himmeln men mest upplevde vi skön varm sol och det blåste knappt alls.
Lasse valde en Gaspacho och Anki tog en sallad med varm getost. Båda rätterna serverades ganska kort tid efter vi beställt och var fint upplagda. Vi satt kvar en stund och njöt av den sköna miljön.
Puerto de la Duquesa
Efter vi betalt och tackat för oss gick vi en vända i La Duquesa hamn. Det fanns ganska många gäster vid serveringarna på norra sidan som erbjuder platser i solen.
Mycket var sig likt även om några restauranger hade bytts ut. Efter en liten promenad återvände vi till bilen. Vid den stora porten till hamnen ligger en mäklarfirma och när vi kollade runt på utbud och priser så kunde vi se att det hänt en del på senaste åren och många hus och lägenheter var förhållandevis bra priser på.
Tillbaka i Sabinillas följde vi rondellen runt och körde en bit tillbaka för att svänga in på Mercadona, det var dags att handla lite hem. Det blev lite vin, oliver, bröd och dryck så vi skulle klara lite frukost och fika i huset när vi så skulle önska.
Dagens sista sol i trädgården i Monte Viñas
Tillbaka i Monte Viñas gick vi åter ut i trädgården. Efter ett glas rosé slumrade Anki till en kort stund medan Lasse läste lite i en bok. Molnen hopade sig och det blev en aning svalare.
Det var snart dags att ge sig iväg för kvällen men först gick vi ner till poolen för att få uppkoppling. Lasse ville skicka blommor till sin mamma som fyllde år nästa dag och Anki behövde fixa lite jobbärenden.
Kväll i Estepona
När vi gick till bilen var himmeln en blandning av ljusa och mörka moln, det kunde kanske bli regn. Denna kväll bestämde vi oss för att åka in till Estepona. Det är en kort bilfärd in till stan och vi lyckades hitta en parkering direkt. Visserligen tyckte vi att vi var hyfsat tidiga i spanska mått mätt, men flera butiker började stänga när vi följde huvudgatan. Anki hann in på Mango och sedan på en parfym och smink affär.
Vi valde att först ta en kort promenad på restauranggatan och vände sedan om och gick till Plaza de las flores.
Det började dugga lite lätt och vi hoppades det inte skulle bli mer. Vår favoritrestaurang runt torget var stängd och vi gick till kvarteret strax intill där vi hittade ett lovande restaurangalternativ – men när vi kollade var det fullsatt med minst en timmas väntetid. Vi fortsatte och gick nu en lite annan väg mot parallellgatan till Calle Real, Calle Caridad, som vi även brukar kalla tapas gatan, då den lilla smala gatan under en del sträcka kantas av tapas restauranger.
Maj månad har vi upptäckt är otroligt lummig och vacker. I Cordoba har de en trädgårdsfestival och även längst med denna gata var husväggarna kantade av vackra och färgglada blommor.
Middag på Aguilar i Estepona
En klassisk spansk restaurang vi varit på flera gånger är Aguilar. Ikväll var här inte många besökare men vi slog oss ändå ner.
För första gången tog vi bord inomhus. Servitrisen vi träffat på många gånger förr hälsade glatt och undrade hur det var med oss.
Vi beställde in lite vin och vatten och började sedan läsa menyn. För Lasse blev det denna kväll svärdfisk medan Anki tog fläskfilé medaljonger. I bakgrunden kunde vi se och höra ett spanskt underhållningsprogram på tvn. Då och då hörde vi kommentarer från personalen på restaurangen som hade ett halvt öga på det.
Vi njöt av maten och vinet och tyckte det kändes trevligt att gynna ställen vi tycker är genuina och som vi gärna har kvar. Det här stället brukar vara fullsatt på somrarna, och det händer allt som oftast att de fixar fram ett sista bord till oss när man annars tycker de är helt fullsatta. Något ovant var det att sitta här ganska ensamma denna kväll, men servisen var lika bra och maten god. När servitrisen erbjöd flan till efterrätt kunde Anki inte motstå lockelsen. En klassisk spansk dessert som Anki nästintill är uppvuxen på.
Servitrisen serverade oss, och sa sedan hejdå. Vi åt upp och fick sedan in notan från en av de andra kollegorna på stället.
På vägen hem började det dugga, och när vi närmade oss Monte Viñas regnade det rejält.
Vi sprang in men hann ändå blir rejält blöta. Vi hoppades regnet snabbt skulle dra över och gick upp till övervåningen där vi snabbt somnade.
