Inspiration to exploration

Övergivet hus i blomstrande landskap, Andalusien

Vårdag i Andalusien

En vacker första dag i maj då vi upplever bylivet i Manilva, njuter av solen runt Sabinillas och den vackra naturen runt om denna del av Andalusien.

Efter en något kylig natt, innan huset ännu fått upp någon vidare temperatur, vaknade vi lite frusna av fågelkvittret utanför. Det lät trevligt, inbjudande och det kändes som att det faktiskt redan var varmare utanför husväggarna än innanför. Vi gick upp och öppnade fönsterna, och in strålade en skön och behaglig värme. Vädret var vackert och klart.

God morgon sköna Maj från Monte Vinas, Spanien

Calle Mar i Manilva by

Det var vår första dag i huset och som alltid behövs det fixas lite praktiska saker. Å andra sidan hade vi inte mycket mer än en flaska vatten i huset. Då vi kommit fram till huset riktigt sent under natten tog vi en kort husesyn och gick ut en sväng i trädgården. Därefter gjorde vi oss snabbt i ordning och tog en promenad upp till byn. Uppför backen svängde vi höger och stannade som vanligt till för att njuta av den fantastiska utsikten över Monte Viñas och dess omgivning samt medelhavet. Det såg ut att vara en ovanligt klar och vacker dag.

Monte Vinas från Manilva, Spanien

Två spanjorskor som gick en förmiddags promenad hälsade glatt. Det var ett behagligt lugn över byn. 1 maj är en stängd dag i större delen av Europa, och här kändes det verkligen som en lugn helgdag.

Calle Jimena, Manilva bygata

Vi svängde in på byns huvudgata och möttes av vackert blommande pelargonier.

Hus i Manilva centrum

I byn började vi med att ta ut kontanter på bankomaten. En servering höll precis på att öppna. Vid baren strax intill satt några spanska damer och fikade. Vi kollade oss omkring och funderade på var vi skulle slå oss ner. I ena hörnan vid fontänen såg vi ett snabbmatställe hade öppnat. Lite oväntat men att kunna köpa med sig lite kyckling hem är Manilva borna väl förunnat.

Calle Mar, Manilva huvudgata genom byn

Frukost på Bar Ocaña, Manilva

Bar Ocaña på byns huvudgata har funnits i alla år och gått igenom generationer. Nu för tiden är stället även ett hostal. Uteserveringen hade under denna säsong satt upp tillfälliga väggar runt uteserveringen, men taket var öppet och solen sken skönt över platsen.

Bar Ocaña längs Calle Mar i Manilva

Vi gick dit och slog oss ner. Servitrisen som satt med sin familj och tog en kopp kaffe kom snabbt och hälsade oss välkomna. Vi beställde in cafe solo, en juice och två mackor. Lasse tog en bocadillo med ost och skinka. Anki körde en med enbart ost. Kaffet kom snabbt ut till vårt bord och smakade så ljuvligt som en andalusisk cafe solo bara kan från de typiska smala något högre glasen.

Cafe Solo på Bar Ocaña längs Calle Mar i Manilva

Intill oss satt en äldre man vi hälsade på. En ung lite grabb sprang dit med en läsk i högsta hugg. Efter att ha serverat oss juicen och mackorna satte sig kvinnan åter hos den äldre mannen och sonen och tände en cigarett. Trots att det var en röd dag, eller kanske just därför, kändes det som att det var något mer liv i byn. När vi normal äter frukost i byn brukar vi sällskapas av några affärsdamer som har möten samtidigt som de njuter av en god kopp kaffe. Idag var fler personer ute och strosade, och flera som även satte sig på serveringarna. Förutom en del bybor, verkade det även vara några spanjorer som var på besök vilket man inte är jättevan vid i vår lilla by.

Calle Mar, huvudgata i centrum av Manilva

Vi njöt av frukosten och känslan av att kunna ta av oss koftorna och njuta av den sköna vårsolen. Det är första gången vi är här nere i maj månad och vi är beredda på att temperaturen kan skifta en hel del. Natten hade varit kylig, men nu på dagen när solen var framme var det behagligt skönt.

Anki tar frukost på Bar Ocaña i Manilva

På gatan stannade en bil till och bakluckan öppnades. En flock av människor samlades runt bilen som visade sig sälja nybakade bakverk.

Försäljning av bakverk från bakluckan på en bil, Manilva

Vi satt kvar en stund även efter vi druckit upp det goda kaffet och njöt av tillvaron. 1 maj och en temperatur på 18 grader och strålande sol. Underbart! En liten stund funderade vi på att ta något mer bara för att sitta kvar, men vi bestämde oss för att ta oss vidare och betalade och vandrade vidare utmed huvudgatan i byn.

Calle Mar, Manilva

Fler och fler människor var ute på gatorna. På höger sida, mitt emot där de två panaderierna varit förr i tiden, skymtade vi en butik. Vi stack in huvudet och insåg att det var samma ägare som en av de tidigare panaderiorna som funnits mitt över. Det vill säga dottern till föräldrarna som hade den ena av de två affärerna, och som i flera år även fortsatte driva affären stod nu i denna butiken. Vi köpte en dricka och hörde samtidigt att de skulle stänga tidigt idag då det räknades som en söndag.

Calle Botica, Manilva

Vi strosade vidare genom byn. Hälsade på den ena efter den andra som passerade. Det var lugnt men ändå rörelse. Affärerna var stängda, men serveringarna hade öppet.

Längs Calle Mar i Manilva

Av någon märklig anledning reagerade vi båda på hur klart vi såg havet från byn. En by och en väg vi gått så många gånger under så många år. Förmodligen var vädret ovanligt klart eller så är det någon byggnad de rivit ner som gjorde att man såg havet på ett annat sätt.

Havet från Calle Mar, Manilva

Framme vid slutet av huvudgatan, där busshållplatsen tidigare låg, var det delvis avspärrat längs ena sidan då de håller på att anlägga något som ser ut att bli en stor park.

Trevligt initiativ istället för att smälla upp en hög byggnad, och kan verkligen komma till pass där för att skapa en brygga mellan huvudgatan i byn och den andra delen som det inte är utan hamnar något utanför.

En park anläggs i Manilva

Vi strosade omkring här lite innan vi vände tillbaka och gick ut på Calle Posito.

Vardag i Manilva

Anki vid husvägg i Manilva

Vid ena änden där man alltid stannar till för att njuta av den vackra utsikten hade man nu satt upp en kartbild som beskriver allt man ser framför sig så som Casares, bergen längre bort, Estepona etc.

Havet från Calle Pedreta, Manilva

En spansk familj på besök pratade med en äldre man från trakten om var man kunde köpa gott Manilva-vin. Förutom Pascal y hijos som ligger i ena kurvan av vägen på väg mot Sabinillas, sa den äldre mannan det fanns flera alternativ här i byn. De snackade vidare lite innan de tackade för tipsen och sedan satte av vidare upp mot byn. Vi stod och njöt en stund av de vackra vyerna. Det är sällan det är så klart väder.

Ovanför de mäktiga bergen lite längre bort formade molnen läckra skuggor som flyttade sig över bergen.

Vy över landskap från Calle Pedreta, Manilva

Nedanför oss ligger vindruvsodlingarna och det kändes som att de detta åt röjt undan till förmån för större odlingar. Så småningom fortsatte vi längst med gatan och svängde av vid backen ner till Monte Viñas.

Monte Vinas från vägen ovan, Calle Pedreta i Manilva

Fixar i huset i Monte Viñas

Naturen känns lummigare så här en månad tidigare än vi brukar vara här. Flera blommor och grönt och betydligt vackrare natur. Vid juni-juli när vi oftast är här är mycket av det vackra vi nu ser sönderbränt av solen. Vi reflekterade över hur snabbt det går och att vädret just nu verkar vända från att ha varit svalare och lite regnigt till det sköna klimat vi nu beinner oss i, även om det fortfarande kan vara svala kvällar.

Blommor i trädgården, Monte Vinas Manilva

Tillbaka i huset ställde vi ut trädgårdsmöbler som Lasse torkade av under tiden Anki tvättade av och dammade av på nedervåningen. Vi räknade ut att det var 8 månader sedan vi lämnade Monte Viñas senast.

Då Ana som ser till vårt hus när vi inte är nere ibland har en del fönster öppna för att vädra, blåser det självklart in en del smuts. Likaså kommer det in en del när hon röjer i trädgården. Eftersom vi inte bett henne städa inför vår vistelse här fanns det ett självklart behov att göra ett litet röj.

Trädgården, Monte Vinas Manilva

Lunch längs Sabinillas strandpromenad

När eftermiddagen kom åkte vi ner till Sabinillas för lunch vid strandpromenaden. Vi parkerade borta vid ena änden där de brukar ha marknad och strosade längst strandpromenaden.

Strandpromenaden i Sabinillas

Det låg några få på stranden även om de inte var många. Men ligger man i lä i solen är det riktigt skönt. Vi såg dock ingen som var i och badade.

Playa de Sabinillas, Manilva

Några ställen längst med strandpromenaden verkade ha bytt ägare, men de flesta serveringar kände vi igen. De första man passerar när man kommer från den här delen är lite mer av engelsk/spansk karaktär och brukar inte locka oss så mycket. Vi är mer ute efter genuin spansk servering. Vi passerade några serveringar innan vi kom till Palms som hade sköna soffor på uteserveringen som stod perfekt vinklade i solen.

Strandpromenaden i Sabinillas

Vi har tidigare besökt detta ställe men nu verkade det vara nya ägare. Sofforna och solen lockade oh vi slog oss ner och kollade in menyn. Första dagen i spanien och vi satt på en uteservering – självklart blev det varsin San Miguel. Ölen kom in och de första klunkarna av en kall San Miguel första dagen i Spanien är obeskrivligt god.

Tonfisk sallad på Palma, Sabinillas

Lasse beställde en tonfisk sallad och Anki en grekisk sallad. Stället hade en hel del gäster och utmed strandpromenaden strosade många och njöt av den sköna vårdagen.När vi pratade med den nya ägaren berättade hon att de tagit över i augusti, och vi kunde minnas att de stängde för någon slags renovering i slutet av vår förra vistelse vi var här.

Det var fantastiskt skönt att sitta och koppla av i den behagliga värmen och vi hade inga direkta måste denna 1a maj. Vi beställde in varsitt glas vitt vin och fortsatte njuta.

Anki på Palma, Sabinillas

Efter en stund började skuggan dock komma in över oss och med en gång kände man skillnad i temperaturen. Gästerna började lämna och vi kände oss nöjda lämnade även vi. Strandpromenaden var fortfarande i sol och koftan som åkte på i slutet åkte nu snabbt av igen.

Strandpromenaden vid mitten av Sabinillas

Promenad i Sabinillas

Vid en servering längre ner satt kördes live musik och vi stannade till och lyssnade en liten stund. Fortfarande låg några stycken och njöt av eftermiddagssolen på stranden.

Vi kom till stället där en av Sabinillas klassiska genuina restauranger vi ofta besökerligger. Det var stängt för renovering och nya skyltar hade kommit upp. Manolos restaurang som legat där i stort sätt så länge vi kan minnas hade bytt namn och fått nya ägare. Vi unnar naturligtvis Manolo som drivit restaurangen i många år en skön pension, men det är inte utan att det kändes lite tråkigt att strandpromenaden och Sabinillas tappat en sådan klassisk spansk restaurang.

Gata i Sabinillas, Manilva

Efter att ha strosat runt lite längst med stranden och även kring några parallellgator hade vi egentligen tänkt att passa på att köpa med oss lite matvaror och dryck hem till huset. 1 maj insåg vi dock var mer stängd än en vanlig söndag och ingen av affärerna hade öppet.

Vi kunde klara oss, men bestämde oss ändå för att åka in till Estepona en sväng och se om Carefour som i stort sätt alltid har öppet var öppet även denna dag. Vi anade det förmodligen var stängt men såg det som en liten utflykt. Våra aningar besannades men vi söndagskörde genom Estepona stad tillbaka.

Utanför Estpona stannade vi till vid en bensinmack och köpte lite vin, vatten och tilltugg. Med det skulle vi klara oss bra hemma till imorgon.

Kort utflykt i kullarna kring Manilva

Vi tog vi några av de mindre vägarna uppåt berget. Här låg några bebyggelser vi tidigare bara sett på håll. Det var trevligt att köra omkring och kolla, men flera av dessa begyggelser såg väldigt obebodda ut. Det kan delvis ha med säsongen att göra, men sannolikt också den spanska ekonmiska krisen. Flera hus och områden har påbörjats att byggas men inte slutförts.

Trä på en kulle i Andalusien

Vi stannade bilen efter att ha kört upp för en liten grusväg som inte verkade leda någonstans. Här var det lugnt och vackert. Vi gick ut och beundrade vyerna.

Blomstrande landskap i Andalusien

Ett gammalt övergivet hus stod enstamt bland den blomstande högväxta grönskan.

Övergivet hus i blomstrande landskap, Andalusien

Det var vackra färger men den blå himmeln, de så gröna vyerna med blommor vi ofta inte ser senare på sommaren då växtligheten är mera utbränd. Havet glittrade vackert.

Landskap i Andalusien

Monte Viñas eftermiddag

Tillbaka i Monte Viñas träffade vi på vår granne utanför huset. Hennes son hade klättrat upp i ett träd för att plocka några frukter. Vi stod och pratade en stund. Vägen fram till vårt hus låg nu i skugga och det kändes med en gång att det blev svalare. Våra andra grannar som nyligen fått en bebis kom också förbi och hälsade.

Efter att ha pratat en stund gick vi in i huset och öppnade direkt vägen till trädgården där solen fortfarande nådde med sina strålar. Vi hällde upp varsitt glas porlande rosé och tog lite tilltugg till det. Här satt vi sedan en stund och njöt av kvällssolen tills strålarna inte längre nådde vår trädgård.

Monte Vinas Manilva

Vi gick ner en sväng till pool området för att få iväg några mail via det trådlösa nätverket. Här var solen ännu skön fastän klockan faktiskt var åtta.

Solnedgång i Manilva

Vid halvnio hade solen i stort sätt gått ner och temperaturen var betydligt lägre. Vi återvände till huset och tog på oss för att snabbt åka iväg för att hitta något att äta.

Kväll i Monte Vinas

Kväll på El Estribo restaurang i Sabinillas

Vi valde att stanna till i Sabinillas. Under sommarmånaderna är vi vana med fulla uteserveringar, men så här i början på maj var det betydligt lugnare och flera av serveringarna var inte ens öppna. Vi promenerade längst strandpromenaden och funderade på var vi skulle sätta oss. Valet föll på argentinska restaurangen El Estribo

El Estribo Restaurant, Sabinillas

Här var det läge för en köttbit och ett glas rött. Valet föll på fläskfilé och vi valde båda pommes till. Anki tog grönpepparsås medan Lasse valde den argentinska Chimichurri såsen.

Interiör på El Estribo Restaurant, Sabinillas

Den trevliga servitrisen varnade för att maten skulle ta cirka en halvtimme att tillaga, men vi valde ändå att skippa förrätt och sippade istället på vårt vin. In kom även en liten Appertizer i form av crostinis med en skaldjursröra vid sidan om.

Appertizer på El Estribo Restaurant, Sabinillas

Det var första gången vi satt inomhus på denna servering. Borden på deras uteservering var denna kväll tomma men inne var det ganska fullt. Servicen är mycket bra. De som jobbar på restaurangen ser hela tiden till att alla glas är fyllda och alla gäster är belåtna.
Maten kom in och köttet var fantastiskt gott.

Anki på El Estribo Restaurant, Sabinillas

Vi var faktiskt de sista gästerna som kom in på restaurangen denna kväll, men några av borden fick in sina rätter strax före oss. Under tiden vi åt började några av borden dock avsluta sina middagar. Dessert var ingenting vi orkade idag, men däremot beställde vi in espresso efter maten.

I slutet av vår måltid var det bara vi och två andra bord kvar. Och efter att vi druckit upp vår espresso var vi sist. Vi lever ofta med spanska tider även i Sverige, men var ändå lite förvånade att det inte var fler kvar. Visserligen var klockan över tolv, men det brukar inte vara något hinder i Spanien. Vi resonerade oss fram till att spanjorerna kanske varit ute senare dagen innan och detta var en lugnare dag för dem. Plus att det är lite försäsong vilket nog även påverkar lokalbefolkningen. Nöjda för kvällen fick vi in notan tillsammans med en liten snaps med caramel smak.

Öde strandpromenad i Sabinillas på kvällen 1 Maj

En första maj dag i Spanien led mot sitt slut. Utomhus temperaturen visade nu på 16 grader.

Temperaturen i huset hade höjts något under dagen men vi drog ändå igång element innan vi kröp ner under täcket och somnade gott.

Relaterade Sidor

Fiesta de Santa Ana, Manilva 2011

Fiesta de Santa Ana, Manilva

Fiesta de Santa Ana, en spansk fest till helgonet Santa Ana, i lilla byn Manilva i Andalusien, södra Spain. Byns invånare klär upp sig i finaste kläderna och efter gudstjänsten tar de helgonfiguren från kyrkan och bär runt i byn.

Läs mer och se bilder »

Relaterade reseskildringar