Vi sov bättre för varje natt, värmen hade hittat in och vi hade kanske blivit mer hemmastadda, kort sagt även med en underbar dag utanför ville man knappt lämna kudden. När vi släppte taget gick vi ner till köket och tog lite frukost.
Underbar förmiddag i Monte Viñas
Det var en underbar förmiddag och vi gick ut och satte oss i trädgården. Det tog inte lång stund innan solstolarna och en mer liggande position lockade. Det var så pass varmt i solen och strålarna så starka att det krävdes lite solfaktor, och det var inte utan att Lasse hade lyckats ömsa lite skinn på näsan. Vi läste lite och slappade i största allmänhet i solen. Vilket skönt sätt att mjukstarta en dag.
Agustin kom förbi och kollade läget. Han är en gammal vän till oss, och är en otroligt generös person. Han var mån om att vi mådde bra, att allt var ok i huset och sa att det bara var för oss att säga till om det var något. Vi bytte några ord om våra familjer och hur vackert det var här nere i maj månad.
Powerwalk ner till Sabinillas
Det hade varit lätt att ligga kvar här i solen men vi ville aktivera oss lite och tog på oss sneakers och gav oss iväg på en promenad. Vi följde backen vid Monte Viñas nedåt och tog strax av på en lite mindre väg.
Här stod en skock får och åt. Då och då gav de från sig ett läte.
Områdena där fåren betade var inhägnad, men växtligheten och blommorna trängde sig igenom och vägen vi gick kantades av vackert blommande växter. Vilken fantastisk dag och vackra omgivningar.
Då och då passerade vi någon port vid något hus som vaktades av en hund, som gjorde sitt bästa för att väcka respekt för förbipasserande. Men vi är vana och bryr oss inte nämnvärt.
Nu gick vi mot Sabinillas och passerade Manilva marknadsplats, en stor asfalterad yta där det är marknad varje söndag men som nu var alldeles tomt. Ett litet hus hade en hel vägg vid infarten täckt med vackra rosor och även inne i trädgården var det gott om vackra blommor. Det är uppenbart att fler växter och blommor trivs i maj månad.
När vi kom fram till den stora vägen nere vid Sabinillas fanns inget direkt bra ställe att gå över, men vi kollade noga och passerade först ena sidan av vägen, kollade uppmärksamt och tog sedan nästa. Vägen genom Sabinillas är två filig i båda riktningarna och trots närliggande rondeller kan bilarna ibland få upp riktigt hög fart.
Lunch på stranden på Chiringuito El Paseo
Nere vid strandpromenaden föreslog Anki att vi kanske skulle kolla upp strandserveringen, Chiringuiton El Paseo. Det visade sig att den hade gott om besökare denna lördag. Vi letade upp menyn och kollade igenom och fann flera alternativ som föll oss i smaken. Servitören nickade när vi pekade på ett bord som nyss blivit ledigt ute i solen på stranden. Stolarna var försedda med sittdyna och stolsbenen sjönk ner i den sköna sanden när vi slog oss ner.
Solen sken skönt, de spanska familjerna njöt av ledigheten och flera barn sprang omkring och lekte på stranden. Det var med viss tvekan vi valde dryck – efter att vara duktiga och promenerat 45 minuter så kanske man borde dricka vatten – men hur kul är det på en strandbar i solen? Varsitt glas kallt vitt vin satt ljuvligt när det seglade ner i våra strupar.
På stranden låg några besökare, och en del av restaurangens strandstolar var också upptagna. Men det var få som var i och badade.
Servitören höll högt tempo mellan borden och dök så småningom upp vid vårt varpå Lasse beställde Gambas Pil-Pil och Anki en kotlett med pommes. På himmeln norrut tornade moln upp sig men verkade avvakta.
Vi ville inte riktigt flytta oss från vår mysiga plats i solen och passade på att beställa varsin Espresso när servitören åter hade vägarna förbi. Denna plats var alldeles för skön för att lämna och vi satt kvar och njöt en stund även efter vi lunchat klart.
Powerwalk tillbaka till Manilva och Monte Viñas
Till slut började det dock bli dags för oss att röra på oss och Lasse gick in och betalade. När vi lyfte från stolarna rullade ett moln in över oss. Det var något mörkare ovanför oss och vi tittade oroväckande upp och hoppades vi skulle slippa en skur och gå hem i blöta kläder. Vår väg gick via strandpromenaden och igenom centrum av Sabinillas, vidare över rondellen och sedan uppför backen tillbaka mot Manilva.
Då och då sprack det upp bland molnen ovan oss och den sköna solen kikade fram. Något regn blev det inte tal om.
Kullarna runt om vägen täcks av vinrankor. Manilva borna är mäkta stolt över sitt lokalt producerade Manilva vin. I den första tvära svängen ligger en liten affär som bland annat säljer detta lokala vin, förr om åren kunde man ta med sig PET-flaskor och få dem fyllda och om det fortfarande var praxis vet vi inte.
Efter några skarpa kurvor kom vi fram till Rondellen i Manilva. En man på häst kom ridande, men hoppade av och band fast sin häst vid en lyktstople och gick in i en bar rakt över gatan. Även om det mest är moderniserat även här så finns en del gamla kulturer kvar och varför inte rida till staden?
I ena hörnet precis vid infarten till Manilva ligger en utsiktplats med bänkar, men vi tänkte inte sätta oss ännu.
Nu var det bara en mycket kort sträcka kvar och snart gick vi längs promenaden med utsikt över omkringliggande landskap som leder direkt till Monte Viñas.
Tillbaka i huset var det skönt att fräscha upp oss och byta om. Vädret var lite avvaktande och vi passade på att fixa lite i huset och Anki jobbade lite.
Lasse skivade upp en Manchego ost som vi hade som tilltugg tillsammans med ett rödvin vi hade i huset sedan förra året; ett Vina Albaani Reserva vi köpt på Mercadona som vi ville minnas var ett gott bordsvin.
Innan solen försvann helt gick vi ner en sväng om området runt poolen där vi satte oss på en bänk och såg det sista av dagens ljus försvinna bortom berget.
Vid niotiden åkte vi ner till Sabinillas. Även denna kväll kändes det något lugnare än vi är vana vid. Vi strosade omkring längst strandpromenaden men även parallellgator och funderade på vad vi kände för och var vi skulle sätta oss.
Middag på Bar Restaurante La Casita i Sabinillas
Lasse kom att tänka på en liten restaurang han sett tidigare vid gatans slut, Bar Restaurante La Casita. Vi gick dit för att kolla läget. Servitören stod på gatan och erbjöd oss att kolla in deras meny.
Här skulle vi garanterat hitta något gott att äta. Vi slog oss ner på deras uteservering som vid den här årstiden hade tak och väggar för att hålla värmen, men han ställde även fram en gasolvärmare vid sidan om Anki. Värme kan Anki inte få för mycket av och njöt lite extra över just denna service.
Efter att ha kollat igenom menyn ytterligare valde vi båda bruchetta – grillspett. Anki tog dock ett med kyckling medan Lasse tog fisk. Vi blev bjudna på oliver och bröd med två skålar med olja med olika örtblandningar.
Grillspetten kom in och var fantastiskt goda. Till Ankis kycklingspett hade hon beställt sallad. Lasses fisk spett kom med pommes frittes.
Killen som serverade oss var väldigt trevlig och service minded. Vi berättade att det var första gången vi besökte denna restaurang, och han blev glad över att höra vi var mycket nöjda.
När vi betalade blev vi bjudna på varsin liten Bailys med karamellsmak. Väldigt god!
Vi lämnade ett lugnt Sabinillas och återvände till lika lugna Monte Viñas. Ännu en fantastisk vårdag var till ända.
