Manilva, Punta Chullera och Estapona

Det var om möjligt ännu hetare denna morgon. Vi gick upp till Manilva by och tog ett bord på vår favorit Bar Castillo.

Morgonvy över dalen norr om Manilva från Calle Pedreta

Frukost på Bar Castillo i Manilva

I baren jobbade en ung kille som frågade om vi talade engelska, varpå Anki sa att hon talade Spanska. Då sa han, jag vill gärna träna på engelska och Anki svarade leende att hon gärna tränade Spanska. Han tog vår beställning snabbt och snart kunde vi sippa på goda Café Solo i små glas och var sin Bocadillo med tomat och ost.

Anki vid frukost på Bar Castillo, Manilva

Bartendern som vi träffat och talat med några kvällar tidigare var där, kom ut och talade med oss. Anki visade lite bilder från förr som han tyckte var kul att se, allt från den gamla vinbutiken i kurvan, Monte Viñas när det byggdes och gatuvyer från Manilva tidigt 80-tal.
Han tyckte själv det var nästan för varmt denna dag och vi instämde, det var nog stranden som gällde denna dag.

Vacker vy över omgivningarna från Monte Viñas urbanisation

Eftermiddag i vårsolen på Punta de la Chullera strand

Vi gick ner till huset, slängde på oss badkläder och hoppade in i bilen. Det finns flera trevliga stränder längs kusten men just nu föredrog vi Punta de la Chullera. Detta främst på grund av deras stenstrand och klara vatten. Vi följde vägen söderut och körde tillbaka vid rondellen som också leder till Puerto de la Sotogrande. Vi svängde ner på denna lilla vägen och parkerade.

En lugn förmiddag på Punta Chullera strand

Det var inte riktigt lika klart som förra gången såg vi när vi blickade söderut mot Gibraltar, men likväl underbart skönt. Vi gick sista biten nerför trappan de byggt till stranden. Förra gången var det bara 2-3 par till här men nu hade lite fler hittat hit, men fortfarande var det bara ett 10-tal på sin höjd.

Vackra Punta Chullera strand

Bredvid oss på stranden låg två tjejer med en fin hund. Den lydde deras minsta vink. Då och då försökte de få ut den i vattnet för att kyla ner den lite. Vi gick ut och ställde oss med fötterna i vattnet, det var kallt men skönt. Vatten nivån var lite lägre och borta vid klipporna var vattenytan så låg att den nästan blottade sandbotten.

Punta Chullera

Den lilla familjen på andra sidan om oss hade fångat en stor sjöstjärna som de lagt uppe vid klippan intill dem. Då och då skvätte de vatten på dem. Pappan i familjen drog på sig en våtdräkt och gick i med ett harpungevär för att en stund senare dyka upp med en fångad bläckfisk. Den var fortfarande vid liv och hade inte gett upp direkt så de fick anstränga sig för att få loss den från harpunspjutet. Vi vet inte om den kanske även kan orsaka skada eftersom de var mycket försiktiga när den skulle loss.

Lite retligt insåg vi att vi glömt passen hemma, vilket innebar vi behövde åka tillbaka till huset i Monte Viñas innan vi kunde fixa med incheckning och boardingkort.

Vy över Gibraltar från Punta Chullera

Incheckning på flyg och printning av boardingkort i Puerto de la Duquesa

Vid fyra hade vi spenderat några sköna timmar på stranden och åkte tillbaka till Monte Viñas och plockade till oss passen och åkte sedan direkt till Puerto de la Duquesa. Klockan började närma sig fem och vi bestämde oss för att fixa utskrifterna först och sedan ta något.

Puerto de la Duquesa

Killen på business centret skämtade och sa att de stängt, innan han log ett brett leende. Vi gick in och kunde lätt och enkelt fixa Ryans incheckning, som dock är lite störig med all ”extra försäljning” de försöker få till, och printa. Vi tackade för oss och gick ner till markplan.

Plaza de la Fuente i Puerto de la Duquesa

Eftersom klockan hunnit bli efter fem och vi visste att timmarna tills kvällsmiddag gick fort så vi behövde inte så mycket att äta. Därför var det enkla att slå oss ner på våra favoritplatser i eftermiddagssolen på Dolphin Bar. Där tog vi varsin kall öl och så delade vi på en smörgås. Dock var det allt vi tog denna gång!

Puerto de la Duquesa

Försäljaren som gick fram och tillbaka med sina klänningar längs serveringarna var samma som vi sett vid våra tidigare två besök, snacka om att inte ge upp.

Monte Viñas, Manilva

Dagens sista sol i Monte Viñas, Manilva

När vi kom tillbaka till huset i Monte Viñas passade vi på att njuta lite av sista solen för dagen ifrån trädgården. Det är en skön stund att bara koppla av, läsa lite och bara slappa. En San Miguel gör ju inte heller stunden sämre.

Bland husen i Monte Viñas

Middag på El Pescador utmed Esteponas strandpromenad

Vi gjorde lite första förberedelser gällande packningen, så det skulle gå fort nästa dag.
Nu tog vi bilen och körde norrut och in i Estepona. Vi letade upp en parkering och gick längs Calle Real in mot centrum. Vi hade lite lösa planer på att äta på Aguilar restaurang men när vi var bara ett kvarter ifrån kände vi för att gå lite till innan vi satte oss. Istället för att gå längs samma parallellgata vi gått senast gick vi istället ut till strandpromenaden.

Vacker solnedgång över Estepona med Gibraltar klippan i bakgrunden

Även denna kväll fick himmeln en fin färg vi solnedgången. Vi gick en stund längs strandpromenaden, först söderut och sedan åt norrut.

Vacker kväll, perfekt för promenad utmed Esteponas strandpromenad

Den sista byggnaden vid strandpromenaden är en restaurang som heter El Pescador. Vi kollade menyn som såg god ut och bestämde oss att testa denna restaurang för första gången, denna sista kväll på vår resa. Servitören erbjöd oss lite olika alternativ att sitta och vi valde ett bord utmed stranden.

Det var helt otroligt att vi bara en vecka tidigare gått med jackor och koftor samt valt att sitta inne och äta på kvällen. Denna kväll kunde lika gärna varit mitt i sommaren, en varm stilla bris seglade in under en för övrigt varm kväll. Många satt i T-shirt och ingen lär ha frusit. Man önskar att även Sverige kunde få lite kvällar som den här i sommar, men de är oftast mycket mycket få.

Kvällens restaurantbesök blev på Restaurante El Pescador i Estepona

Ett glas vitt vin och en flaska vatten krävdes efter en het dag. Lasse beställde in en Turbo fillet och Anki en fläskfilé. Mannen som tog upp beställningen var trevlig och serviceminded, hans två kollegor var inte så snackiga, men mycket effektiva. Maten kom in och var fantastiskt god, det var ett ställe med hög kvalité uppenbarligen. Drycken försvann snabbare än vanligt och vi fick ta in ett extra glas vin.

Middag på Restaurante El Pescador i Estepona

När vi ätit upp frågade en servitris om vi ville ha någon postres, efterrätt, men innan hon hann komma tillbaka med menyn så hade en kollega till henne serverat oss en flaska citronlikör och varsin mini magnum. Det är vanligt bland restaurangerna här att bjuda på någon liten likör när man är nöjd, men glassen är inte lika vanlig. Det var egentligen precis vad vi ville ha, och vi brydde oss inte om att påminna om efterrättsmenyn.

Anki på Restaurante El Pescador i Estepona

När vi tackat för oss och betalt gick vi en lugn och stilla promenad längs strandpromenaden. Klockan hade nått midnatt och det var mycket lugnt i Estepona. Vi beundrade de gigantiska kaktusar som växte mellan strandpromenaden och bilvägen. När vi närmade oss den stora rondellen med den fina fontänen hade ett gäng skateare tagit över en liten bit av strandpromenaden, men det var inget som störde förbipasserande.

Innan vi hoppade in i vår bil gick vi in i en liten butik som var öppen oväntat sent och köpte ett flaska vatten. Vi var ordentligt törstiga denna kväll och hann knappt ur butiken innan vi drack upp halva flaskan. Det var lugnt, men inte tomt, på gatorna när vi körde tillbaka till vårt kära Monte Viñas. Det hade varit en lyckad sista kväll, men som alltid önskade man att det var någon kväll ytterligare innan man behövde åka hem.

Tillbaka i huset var vi trötta och istället för att vara vakna sent och packa så la vi oss direkt och satsade på att komma upp tidigare nästa morgon.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *