I frukostserveringen hälsade ägaren Amanda Conradie oss välkomna. Amanda är ursprungligen från Australien men har bott i Sydafrika i nio år nu tillsammans med sin man Steve och har nyligen fått två döttrar. Vi pratade en stund och plockade till oss från den kontinentala frukosten. Lasse beställde även toast med lönnsirap. Amanda rekommenderade oss att sätta oss på uteterassen och det var verkligen en skön förmiddagen med en svag men skön bris.
Boulders Beach
Vi lät väskorna stå kvar på hotellet, innan vi lämnade Simon’s Town ville vi besöka stränderna där pingvinerna håller till och ville inte parkera bilen på allmän plats med väskorna i. Det finns flera strandsträckor med Sydafrikansk pingvin i området, men Boulders Beach är det bästa stället att se dem. Man får betala en inträdesavgift vid besöket, som nyligen hade höjts till 60 rand.
Vi körde ner vid Bellevue Road och parkerade bilen. Sedan gick vi in genom entrén där vi betalade inträde och fortsatte ner till stranden. Här låg flera besökare och badade och solade på sandstranden. På några av klipporna intill stranden satt några pingviner, men det visade sig vara en bit bort där det stora antalet höll till.
En strand full av Sydafrikansk pingvin
Vi gick tillbaka till entrén för att komma upp till trädäcket som leder bort till norra änden av området. Längst med vägen kunde vi bakom staketet och under buskar och växter se några pingviner hålla till. Flera av Pingvinerna som låg här ruvade förmodligen på ägg.
Vid norra entrén visade vi upp våra tidigare inköpta biljetter igen. De flesta gick rakt ut på den större terassen där turister samlas och kollar in pingvinerna. Vi såg ett trädäck som ledd högerut dit inte fullt så många gick. Vi kom ut till en liten utsiktsplats som vi enbart delade med ett fåtal personer. Få stannade så länge och under korta stunder var vi nästan själva.
Vid denna del av Boulders Beach har pingvinerna stranden helt för sig själva. De står i stora flockar och solar och värmer sig. stora delar av stunden. Ibland går någon i, och ibland går någon upp. De går det typiska och roliga pingvin gång ner i havet och helt plötsligt ser det ut som de råkar snubbla i och simmar snabbt ut. När de är på väg tillbaka till land är det inte alltid de lyckas, ibland tar en våg dem. Då simmar de istället ut en sväng till och avvaktar med att gå upp på land.
Vi satte oss ner en stund på marken till staketet för att få bra vyer och sitta bekvämt en stund. Vi vet vi lätt fastnar för att spana in djur och lika gärna att slå sig till ro en stund.
En något större flock Pingviner höll till borta vid andra halvan av stranden, men vi såg bra även från vår plats, och precis framför oss fanns också en större mängd pingviner även om de kändes något stillsammare.
Efter en stunds studerande av de söta djuren promenerade vi tillbaka längs trägången vi tidigare gått. En pingvin som vaktade sitt ägg som låg inne i en av behållarna området har inne bland växtligheten kröp in en sväng och satte sig på ägget för att strax komma ut igen och gå en liten bit ner för att komma skugga av trädet bredvid.
Vi gick över till trägången som leder en till den större utsiktsplatsen där också fler personer befinner sig. Här hade vi fler pingviner nästan under fötterna och vi kunde studera dem på något närmre håll.
Aktiviteten var dock densamma. Många Pingviner solade, några bråkade då och då, några dök ut och simmade och några kom upp från vattnet. De är roliga djur och det är lätt att fastna och kolla en bra stund.
Simon’s town till Camps Bay
Det var dags för oss att lämna Stan. Vi gick tillbaka till bilen, där flera bilar nu letade efter parkering. Vi hade inte hunnit kolla in centrala Simon’s Town denna gång, men det såg ut att vara några trevliga butiker längst med gatan och några små serveringar. Kvällstid uppfattade vi den vara ganska stängd, vilket vi såg när vi körde igenom efter utflykten till Kapudden dagen innan.
Det gick snabbt att köra inom hotellet för att hämta upp våra väskor vi lämnat där under tiden vi kollade in pingviner. Ägarinnan Amanda vinkade av oss med yngsta dottern på armen.
Vi svängde västerut ganska snart för att korsa över Kap halvön ta vägen längs Atlanten tillbaka mot Kapstaden. Amanda Conradie hade tipsat oss om ett vinställe i närheten där man även kunde köpa en ostbricka som picknick till sin lunch. Cape Point Winery som det heter, ligger perfekt på vägen vi skulle, men tyvärr visade det sig de hade stängt just denna dag.
Vi körde istället vidare och kom upp på slingriga vägar i bergen. Vi fick läckra utsikter över havet så väl som landskapet.
Kustvägen och Hout Bay
Det finns en del utsiktsplatser där man kan stanna med bilen. Vid ett av dem stannade vi till och fick en fin vy över Hout Bay. Det var en något dramatisk vy denna dag då det just nu låg några mörka moln över land.
Vägen sluttade något neråt och vi fortsatte slingra oss ner för berget mot Hout Bay stad. I stadens början passerade vi några trevliga serveringar, men det såg fullt ut och med de mörka molnen ovan kändes vädret osäkert för någon av de trevliga uteserveringarna. Vi bestämde oss för att fortsätta och istället sätta oss någonstans när vi kommit fram.
Camps Bay, Kapstadens Miami Beach
Det var nu en kort sträcka kvar att köra och inte långt där efter rullade vi in i Camps Bay där vi hade bokat boende för natten. Vetho Villa ligger på Van Kamp Street, en av sidogatorna som löper upp från huvudgatan längs med stranden. Det finns många läckra, moderna hus i Camps Bay. Några liknar det med Miami eller Venice. Vi tänker också på Cinque Terre på grund av att husen ligger i bergsluttningar men med en helt annan stil än hur husen är byggda i Cinque Terre så klart. Det är ett vackert område och det kändes mer livfullt med lite av en surfstuk.
Modernt och lyxigt boende – Vetho Villa
Vi ringde på dörren till Vetho Villa och en man öppnade och såg lite förvånad ut. Det visade sig att de hade haft problem med uppkopplingen och han hade inte fått någon bokning av oss. Det var däremot inga problem. De hade rum för natten, men efter oss var det fullbokat. Vi blev visade in till vårt rum som var ganska litet men snyggt och fräscht med dubbelsäng, garderob, tv, skrivbord och två fåtöljer. Badrummet var stort med härligt långt och brett handfat, dusch och toalett.
Men vi skulle inte stanna på rummet länge. Det var skönt att bli av med väskorna från bilen, men vi var snabbt tillbaka i bilen och körde ut från garageinfarten där vi kunde stå då det inte fanns några andra bilar i huset denna natt.
Det fanns ett kameraobjektiv i Kapstaden vi hade spanat in, med tanke på kommande dagars safari, och innan vi skulle slå oss ner och koppla av på en uteservering tänkte vi införskaffa det. Vi körde in mot Waterfront vilket kanske tog oss 20-30 minuter. Vägen vi körde tog oss också förbi fotbollsstadion som byggdes här för Fotbolls VM 2010.
Bilen parkerade vi i Victoria Wharf Shopping Centre parkeringsgarage och tog rulltrappan upp till butikerna. Det blev ett nytt kameraobjektiv och vi gick sedan som hastigast inom ytterligare några butiker.
Sedan återvände vi till Camps Bay som var stället vi egentligen tänkte tillbringa denna eftermiddag och kväll. Vi parkerade bilen vid infarten till Velho villa och promenerade den korta sträckan till huvudstråket. Här ar folklivet i full fart. Flera ställen hade fullt med folk som tog en eftermiddagsdrink. Musiken var på vissa ställen hög, och de ställena hade helt klar mer partyinriktning.
Vi började med att gå över gatan för att komma över till strandsidan och kolla in stranden samt se området och gatan från detta håll.
Vissa har jämfört Camps Bay med Miami och man kan förstå då en del byggnader är i lite samma moderna stil och alltsammans ramas in av palmer för ett avkopplat liv i solen. Det var fortfarande folk på stranden och på den breda gräsmattan låg också folk.
Drink och middag på Grand Café utmed stranden
Grand Café & Society var ganska fullt, men ett av de bästa borden utmed trottoaren blev ledigt precis när vi gick förbi. Vi slog oss ner och beställde varsitt glas bubbel; ett Grand Suzette Methode Cap Classique Cuvee Brut. Det var riktigt gott och passade perfekt vid solnedgången. Vi njöt av vår plats vid uteserveringen och kollade in kvällslivet och solens väg ner i horisonten.
Folk strömmade till den redan ganska fullsatta restaurangen. Flera fick vänta en stund på bord. Vi funderade lite på om vi senare skulle gå vidare men kände ganska snabbt att vi satt bra där vi gjorde. Efter vårt första glas bubbel beställde vi in Bellini drink på Grand Pongrácz Brut och Persika puré under tiden vi spanade in menyn för middag.
Anki föll för en kycklingrätt med citron och valnötssås medan Lasse tog en Kingklip fisk med ingefära smör till potatisen. Dryck till maten valde vi båda rödvin.
Middagen var fantastiskt god och kvällen varm och skön. Det lite livligare kvällslivet började ta vid och vid flera av borden som satt kvar från middagen beställde nu in drinkar.
För att vara säkra på att inte missa något mirakulöst kollade vi in dessertmenyn. Vi föll båda för en vanilj cheesecake men var egentligen för mätta så vi beställde in en att dela på, den var så klart fantastiskt god.
Mätta och belåtna strosade vi hem den korta biten uppåt tvärgatan till Vetho Villa. Bara några få timmar senare skulle vi åter upp för att flyga till Durban för några dagars safari.
