Till Kina och in bland hutongerna

Arlanda, Stockholm
Arlanda flygplats.

Det kändes som de första sex flygtimmarna från Stockholm hade gått snabbt när vi väcktes för frukost en och en halv timma innan landning i Beijing. Utanför flygplanets lilla fönster var det soligt där vi befann oss högt ovanför molnen. Så snart piloten påbörjade nedstigningen inför landning kom vi dock in i molnen och det var ett gråmulet Peking vi landade i. Värmen var det dock inget fel på, 31 graders värme med hög luftfuktighet slog emot oss när vi gick av planet.

Formaliteterna och passkontrollen gick förvånande snabbt och på väggen hängde en skylt som informerade om att det hela inte skall ta mer än 25 minuter sammanlagt, vilket de hade lyckats med i över 90% av alla tillfällen. Vid pass- och visumkontrollen hade man en liten funktion med små knappar där varje besökare kunde betygsätta hanteringen, huruvida den var bra eller dålig. Inte dåligt med tanke på att man långt ifrån alltid känner att myndigheten och personerna i denna funktion bryr sig om den typen av servicemedvetenhet.

Ute i vänthallen fick vi syn på skylten med våra namn på. Det var vår guide i Beijing, Fred, som väntade på oss för att ta hand om oss de första dagarna. Vi hälsade på honom och gick till hans bil för att köra in mot centrala Beijing. Den ursprungliga planen var att åka direkt till Beijings urbana center för att få en bra översikt över denna stora stad och hur den är uppdelad.

The Dongbianmen Watchtower/Southeast Corner Watchtower, Beijing
The Dongbianmen Watchtower

När vi kommit innanför andra ringvägen och nått det som anses vara centrala delarna av stan föreslog Fred att vi skulle göra ett stopp vid det som kallas Ming City Wall Ruins Park. Vi betalade inträde innanför en stor port och gick in och uppför trappor. Däruppe fick vi en bra vy av hur den gamla stadsmuren sett ut en gång i tiden.

The Dongbianmen Watchtower/Southeast Corner Watchtower, Beijing

Muren revs till stora delar på order av Mao, berättade Fred, och detta är en av de få större bestående delarna. Vi gick runt och såg oss om runt denna sydsöstra delen av muren och den vakttornsbyggnad som kallas The Dongbianmen Watchtower. Åt ena hållet ser man tågstationen och åt andra hållet syns nya, fina hotellkomplex.

The Dongbianmen Watchtower/Southeast Corner Watchtower, Beijing

Muren var bred och frånsett den bit vi kunde gå på i närheten av vakttornet så var muren täckt med sand på ovansidan.

Det kom några droppar ifrån himmeln och det hördes lite mullrande längre bort.
Vi gick in i vakttornet där det visade sig vara en konstutställning i något som kallas Red Gate Gallery kombinerat med historisk information om stadsdelen, staden och betydelsefulla personer. Själva insidan var uppbyggd av stora röda pelare med ett öppet inre och flera våningar längs sidorna.

Red Gate Gallery vid The Dongbianmen Watchtower, Beijing

Det pågick en utställning som kallades Traces and temperament på bottenvåningen och det fanns fler konstverk några våningar upp. Det fanns en liten del som var av historisk karaktär, men efter ett tag blev det lite för mycket museum för oss, som trots allt var lite trötta efter resan och inte är jätteintresserade av gamla bilder och historiska personer med namn som inte säger oss allt för mycket.

Red Gate Gallery vid The Dongbianmen Watchtower, Beijing

När vi kom ut öste regnet verkligen ner. Vi gick med raska steg nedför trappan och bort till bilen varpå Fred körde vidare mot Peking urban planning center. Då vi kom fram till detta stora hus var bommarna till parkeringsplatsen utanför nedfällda. Fred pratade med en vakt och det visade sig att det var stängt på måndagar.

Vi valde att istället åka och checka in på vårt hotell, Shan xi xiang, som ligger mitt bland de gamla kvarteren som kallas hutonger.

Shan xi xiang, Beijing
Shan xi xiang Hostel, vårt boende för våra första dagar i Beijing.

För att ta sig in i området fick Fred köra längst en liten gata där folkliv, cyklister och bilar trängs om det smala utrymmet. Denna dag stod bland annat ett flertal bilar med backar av tomflaskor längst gatan. Vi tog vårt bagage och gick in.
Stället verkar populärt bland backpackers och har ett genuint kinesiskt utseende som smälter in bland hutongerna.

Det fanns en del att önska av den engelska som personalen talade men med ett leende, lite kroppsspråk och nickande gick det bra att förstå varandra utan problem. Efter att vi gått förbi den speciella innergården i gammal kinesisk stil blev vi visade till rum 215 på ovanvåningen i bakre delen av byggnaden. Rummet var enkelt i stil men hade allt det man behöver; sängar, byrå, bord, tv, telefon och badrum.

Det var skönt att ställa av sig packningen och installera sig i rummet en kort stund innan vi gick ner till Fred som väntade på oss i receptionen. Vi hade kommit överens om att tillsammans gå en sväng i de gamla stadsdelarna som hotellet ligger i.

Bland hutonger i Beijing

Gatorna är mycket smala och husen är låga. Dofter av grillad mat blandas med mindre angenäma lukter av alla dess slag. Vi får höra att många som bor här använder de publika toaletterna då de inte har toaletter i sina egna enkla och små bostäder.

Vi följde gata från hotellet och svängde av till höger. Här öppnades ett stråk med mer folk och kommers. Affärer blandas med restauranger. Titt som tätt stod folk och lagade mat eller sålde frukt från marknadsstånd eller ibland direkt ifrån små flak på deras cyklar.

Bland hutonger i Beijing

Fred berättade mer om staden, folket och livet här i de gamla stadsdelarna. När vi passerade en stor gata kom vi in i kvarter med mer affärer, Dazhalan.

Utanför en teaffär stannade vi till och tittade lite närmre på de torkade gröna teet de hade ställt upp utanför butiken för att sälja. Det fanns flera olika varianter beroende på hur det torkats, vilket vi fick höra ger olika intensitet i smaken.

Teförsäljning bland Dazhalan hutonger i Beijing

Man kan tydligt se att det är gjort på löv, till skillnad från hur te oftast ser ut hemma där det antingen är nästintill pulvriserat eller i mycket små flagor. Te är helt klart något vi vill köpa med oss hem, men denna dag nöjde vi oss med att bara strosa omkring och acklimatisera oss.

Dazhalan, Beijing

I slutet av denna gata delade vägen upp sig till vänster eller höger. Utbudet verkade fortsätta i samma stil. Vi kunde fortsätta på egen hand, men innan det stämde vi av med Fred inför morgondagen. Han skrev upp hotellets namn på kinesiska på en lapp om att ifall vi skulle komma på avvägar, sedan tackade vi honom för denna dagen.

Dazhalan, Beijing

Vi fortsatte på egen hand vidare i kommersen på de små gatorna. Visst ropar säljarna en del efter en och önskar locka in en i deras butiker men det är ändå på förhållandevis lugn nivå. Kläder och krimskrams blandas med mat.

Vy över södra hörnet av Qiamen med frontporten och Maos Mausoleum, Beijing

Vi fortsatte norrut och kom ut på en större gata. På andra sidan, över rondellen, såg vi Maos mausoleum samt den gamla stadsporten in i den inre stadskärnan.

Kineser läser senaste nyheterna i tidningar uppsatta i montrar, Beijing

Vid ena gathörnan stod några män och läste tidningar som var uppsatta för allmänheten i glasmontrar.

Kineserna är mycket för sällskapsspel, här tittar flera på vid ett pågående spel längstmed en gata bland hutongerna i Beijing
Kineserna är mycket för sällskapsspel, här tittar flera på vid ett pågående spel utmed en gata bland hutongerna.

Vi gick en annan väg för att komma tillbaka till gatan vi tidigare strosat med på tillsammans med Fred. Här ligger flera restauranger, många genuint kinesiska med endast kinesiskt namn och kinesisk text på fönsterrutorna.

Gatukök, Beijing

På den gata som vi upplever som en slags huvudgata bland hutongerna fastnade vi för Sakura Café. Visserligen ser det kanske inte så genuint kinesiskt ut, tvärtom lite mer turistiskt men också väldigt mysigt. Här fanns dessutom en meny på engelska vilket kändes bra så här första dagen.

Sakura Café,Beijing
Sakura Café

Efter att ha tagit några första klunkar på en kall coca-cola beställde Lasse in en het kycklingrätt med nötter och Anki tog en stekt ris med grönsaker. Efter att ha svept colan tog Lasse in en öl. Det är inga småflaskor precis, för 10 yuan (knappt 10 sek) får man en 60 centiliters god kall öl serverad. Den totala summan för vår lunch blev bara 60 yuan.

Stekt ris med grönsaker, Sakura Café,Beijing

Tröttheten satte in ordentligt. Även om vi fått en del vila på flyget så var det ingen full natts sömn precis. Vi gick tillbaka till hotellet för att slappa en stund.

Anki i gatulivet bland hutongerna i Beijing

Efter två timmars sömn kvicknade vi till och begav vi oss ut för en liten promenad i området igen. Vi strosade upp och ner längst de närbelägna gatorna och kollade in kvällslivet.

Kvällsliv bland hutongerna i Beijing

Gatorna var fulla av folk, serveringarna hade flyttat ut fler bord på gatan och grillningen längs gatorna från både små och stora ställen var mer påtaglig i form av rök och os.

Kvällsliv bland hutongerna i Beijing

Många av de enklare rätterna ifrån gatuserveringarna såg goda ut, men vi var mätta och nöjde oss med att sätta oss ner och ta en stor TsingTao öl på ställe som låg rakt över från Sakura som vi besökt tidigare idag. Här satt vi perfekt och njöt av den varma kvällen, goda ölen och såg på folk och gatuliv.

Kvällsliv och utservering bland hutongerna i Beijing

Vid elvatiden kände vi oss nöjda och det var dags att ta oss tillbaka till hotellet. Nästa dag hade vi bestämt att träffa Fred klockan nio för att utforska Peking!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *