Det var vår sista heldag i Spanien för denna resa och vi började dagen med att gå upp till Manilva by. Utsikten över dalen nedanför Monte Viñas var som vanligt underbart vacker. Det var spridda moln på himeln men det var varmt och såg ut att bli en fin dag.
Frukost i Manilva by
Vi tog en kort promenad genom byn som återgått till sitt vanliga lugn efter Fiestan som varit några dagar tidigare. Visserligen var semester perioden i Spanien över men det är ofta lugnt och inte så mycket folk i centrum av Manilva.
Det gröna tyget som man hade spänt högt över Calle Mar för att skydda från solen under Fiestan var fortfarande kvar, men det skulle sannolikt snart plockas ner. När vi gick runt i byn slogs vi av att man faktiskt kunde se vinfälten strax bortom byn vid tvärgatorna till Calle Mar mitt i byn.
Vi slog oss ner vid ett av borden utanför Bar Castillo. Vår vän, som vi tror är en av ägarna, kom och pratade en stund med oss och frågade om vi ville ha vår vanliga frukost med Kaffe och Bocadillos. En Café Solo här är ett mellanting mellan en Espresso och en vanlig kopp kaffe, men av någon anledning så smakar det lite extra gott i den trevliga miljön. De äldre gubbarna var tillbaka på sin bänk längs med gatan och satt och pratade som vanligt. Vi filofiserade över vad de hade att diskutera varje dag året runt eftersom vi såg dem umgås såväl dagar som kvällar.
När vi ätit och druckit upp gick vi in på Bar Castillo och tog avsked av vår vän som önskade oss trevlig hemresa och välkomna tillbaka.
Vi gick ner längs Calle Mar tills vi kom fram till Plaza de la Vendimia. Nästa gång vi kommer hit har de säkert invigt torget, men än så länge hade man bara öppnat ena hörnet där vintrampningen skett under Fiestan.
Även från den trevliga promenaden längs Calle Pedreta såg vi vinodlingar nedanför på kullen, något som vi oftast kanske inte tänker på, men så heter Urbanizationen här Monte Viñas vilket betyder ungefär “berget med vingårdarna”.
Till en av de vackraste stränderna i Costa del Sol
Det blåste en del denna dag men vi bestämde oss ändå för att åka till stranden. Vi hoppade in i hyrbilen och körde ner till Sabinillas och fortsatte söderut. När vi kom till Rondellen med avfart till Sotogranden körde vi av och i den riktningen. Dels var vi lite nyfikna i största allmänhet och ville också se om det fanns fler fina stränder åt detta hållet. Snart rullade vi in i det lilla samhället Torreguadiaro och såg bland annat att det fanns några restauranger som kanske kunde vara ett alternativ för framtida resor hit. Men vi ville till stranden och i stället vände vi om och körde till Punta Chullera.
Vi parkerade som vi brukar nära avfarten från kustvägen och gick den korta sträckan fram till trappan ner till stranden. Nere på stranden la vi oss nära klipporna för att kunna få lite vindskydd. Tack vare att stranden består snarare av småsten än av sand så gör det inget att det blåste lite och det var bara skönt.
Vågorna var förhållandevis höga men avskräckte inte de flesta av de som tagit sig till stranden. Flera tog plats i strandbrynet där vattnet sköljde upp och över dem. Det var slående vilken skillnad det var jämfört med när vi var här i Maj då vattnet låg helt stilla.
Under tiden vi låg och njöt i solen åt vi av nyplockade gröna druvor från Manilva. Efter några timmar tog plockade vi ihop våra saker och återvände till bilen. Men innan vi åkte gick vi ner till stranden åt andra hållet för att se ut över utsikten åt Gibraltar hållet. Även här finns små vackra vikar och stränder.
Lunch längs på Viña Mar utmed strandpromenaden i Sabinillas
Dagen var långt ifrån över men vi var lite sugna och ville dessutom hinna med lite mer innan dagen var över. Vi körde tillbaka längs kusten och svängde in i Sabinillas. Det var hög tid för lite lunch. Efter vi parkerat gick vi ut på Paseo Maritimo, strandpromenaden, och satte oss på uteserveringen på Viña Mar. I början av denna resa hade vi blivit introducerade till den goda Tinto de Verano just på Viña Mar och det var tveklöst det första vi beställde.
När det gällde lunch hade de tyvärr inte Gaspacho men vi valde istället en Gambas Pil-Pil med räkor i olja smaksatt med vitlök och chili.
Dessutom tog vi in en Esalada Mixta, en typisk spansk sallad. En klassisker på dessa restauranger är grillade sardiner som grillas i en båt på sandbädd nere på stranden. Både Viña Mar och grannrestaurangen Marymar har var sin båt och man som sköter grillandet.
Att sitta här i värmen, med god mat och dryck och blicka ut över medelhavet och folklivet i Sabinillas är en riktig favorit som vi aldrig får nog av. Vi drack upp vår Tinto de Verano och betalade.
När vi lämnade Viña Mar tog vi en promenad längs Paseo Maritimo och tog gick sedan tillbaka till bilen på Calle Duquesa de Arcos.
Kort utflykt med bilen
Tillbaka i bilen körde vi upp genom dalen nedanför Manilva och Monte Viñas men fortsatte bort förbi Roman Oasis restaurang och under motorvägen. Vägen blev allt smalare och allt enklare. Vi höll tummarna för att vi inte skulle få något möte. Nedanför vägen på ena sidan var något typ av bad och på kullen ovanför något gammalt torn.
Dessa trakter har varit kända i många hundra år för sina svavel bad som skall vara nyttigt. Vi stannade till och gick ur bilen på en plats som antagligen var gjord för möte.
Men vi valde att hoppa in i bilen och köra tillbaka och uppför backen till huset i Monte Viñas.
Eftermiddag vid huset i Monte Viñas
Eftersom det var sista heldagen i Spanien behövde vi fixa lite i huset, tvätta, städa och ansa lite blommor och buskar i den lilla trädgården. Under tiden vi fixade i huset kom vår vän Augustin förbi för att ta avsked. Det känns alltid lite tråkigt att ta avsked men vi hoppas att vi kan ses snart igen. När vi var uppe på taket och hängde upp tvätt på tork passade vi på att njuta av den härförande utsikten. Vinden var varm och skön denna sena eftermiddag.
Som alltid sista dagen gick tiden snabbt och snart började det skymma. Vi packade ihop det mesta inför hemresan som skulle bli tidig nästa dag.
Lugn kväll och middag i Sabinillas
Det hade hunnit bli mörkt ute när vi återvände till bilen och körde ner till Sabinillas för middag. Vi parkerade bilen i norra delen av Calle Duquesa de Arcos och gick ner på Paseo Maritimo igen.
Restaurangen vi först funderat på att besöka, Restaurante El Estribo med goda kötträtter var helt stängd denna kväll. När vi gick längs strandpromenaden blev vi förvånade över hur många restauranger som var stängda eller hade mycket lite gäster.
Men så kom vi att tänka på en trevlig restaurang vi besökt i Maj och det visade sig ha gott om gäster men också två lediga bord. Personalen på La Casita var lika trevlig som vi minns dem, en av servitörerna tog i hand och hälsade oss välkomna och en kvinnlig kollega kom direkt fram och gav oss en meny var.
Menyn är full av typsika spanska och internationella rätter. Lasse tog sista chansen att äta svärdfisk under denna resa, en klassiker som ofta är fångad i närheten.
Anki valde en av deras goda Pinchos kycklingsspett, med en sallada mixta till.
Till den goda maten valde vi varsitt glas vitt som var mycket gott.
När vi ätit upp och egentligen ganska mätta så kom en servitör fram och lockade oss med Flan och otroligt nog hade Anki inte ätit en enda av sin favorit bland spanska efterrättter på denna resa och det fanns så klart inget att tveka på.
När vi ätit upp och bad om notan bad servitören att få bjuda på ett litet glas som avslutning och vi fick en liten kolasnapps.
När vi lämnade La Casita hade många av gästerna gått, men för en gång skulle var vi inte de sista. Under den korta promenaden tillbaka till bilen var det mycket lugnt i Sabinillas och vi såg inte mycket andra personer ute.
Vi körde den slingriga vägen tillbaka upp till Manilva och via Calle Pedreta ner till Monte Viñas. Det var gott om plats på parkeringen till skillnad från mitt i juli och gick in för några få timmars sömn.
