Solens strålar nådde in genom gardinerna. Utanför fönstret kunde vi höra Agustin stå och vattna växtligheten. Det är ett behagligt sätt att vakna på här i Monte Viñas. Vi gjorde oss i ordning och gick upp till byn för frukost.
Morgonkaffe på Bar Castillo, Manilva
Parken de höll på att färdigställa, som vi kollat på hur de stressat jobbade med igår, hade nu kommit ytterligare en bit närmre mål. På väggen stod nu Manilva i fin mosaik i vindruvors färger, och under hade de börjat skriva ut ”plaz…” som skulle komma att bli ”Plaza de la Vendimia”. Att de var stressade att få klart detta inför fiestan som drar tusentals besökare och heter just Fiesta Vendimia förstår man.
På byns huvudgata kom ägaren till Bar Castillo och mötte oss för att hälsa och frågade hur vi mådde idag. Vi pratade lite och gick de sista metrarna fram till hans servering där vi slog oss ner vid ett av borden.
Han serverade oss direkt kaffe och tog vår beställning på bocadillos men kom sedan och ursäktade sig att han själv var tvungen att avvika för att gå iväg och betala in IVA, som det var sista dagen för idag. Grannbordet hade en hund som hälsade på Anki som glatt passade på att klappa den söta lite hunden. Ännu populärare blev vi hos hunden när vi fick in vår frukost på bordet.
Förberedelserna i byn för dagarnas fiesta var ofrånkomlig. Vägen var egentligen avstängd, men lastbilar kom in med leveranser av öl och läsk. Och en leverantör försåg diverse serveringar med pumpar de hyrde för detta tillfälle för servering direkt på trottoarerna.
Man kunde redan känna att detta skulle komma att bli en varm och skön dag. Och vi pratade om att det skulle bli att åka till stranden. Anki gick in och betalade för frukosten och hälsade samtidigt på några av byns gubbar som satt och tog en kopp kaffe inne vid bardisken.
Vi promenerade genom byn och kunde ta del av ytterligare förberedelser. Det gröna taket och girlanger de satt upp inför festligheterna är visserligen fint och har passande färg, men man förstår också nyttan av det för att hålla gatan i så mycket skugga som möjligt när gatorna kommer fyllas av festglada människor. Vi vek av och svängde förbi hörnan av Calle Posito där den gröna garage dörren stod öppen och lådor med vindruvor till försäljning stod uppradade.
Trots att de arbetar och gräver i vägen, samma sida som husen, så fanns även där en öppen dörr med skylt om försäljning av vindruvor. Hur man skulle komma upp dit var inte helt självklart, men vill man köpa vindruvor där är jag säker på att det löser sig på ett eller annat sätt. Vi gick tillbaka till vårt hus genom Monte Viñas som var mycket lugnt denna dag.
Bland klippor och vågor på fina Playa Punta Chullera
Det gick snabbt att packa ihop för stranden och ge oss av. Vi körde direkt mot Punta Chullera som är en av våra favoritstränder här nere. Det var än så länge inte fullt så många bilar parkerade, men stranden hade ett gäng besökare. Vågorna gick så här i augusti månad betydligt högre än vi var vana vid.
Stranden brukar ha en liten kant ner till vattnet där vi brukar sitta som man nästan kan luta sig lite mot. Denna kant såg vi inte skymten av och förmodligen var den en bra bit ut i vattnet. Vi gick bort till ena sidan och la oss vid ena klipp kanten. Några spanjorer bredvid såg ut att ha legat där ett tag och hade till och med en grill med sig.
Borta i vår del av stranden var det annars ganska lugnt. Det var mer folk vid mittdelen av stranden, och vid Chiringuiton Sal y Sol som ligger på stranden. Längre bort vid andra klippan låg flera barnfamiljer och ifrån den klippan är det även många som står på rad för att dyka eller hoppa ner i vattnet på andra sidan.
Vi la oss ner och njöt av en första stund på stranden för den här resan. Att ligga och lyssna på havet och folket runtom är en skön avkoppling. Värmen var otroligt skön. Anki gick ner och kände på vattnet och tog sedan en liten promenad längst med strandkanten. I den delen där vi låg var stenarna lite större vilket känns främst när man går barfota. Bortåt andra klippan är den betydligt mindre och skönare. Men när man ligger ner känner man ingen direkt skillnad.
Lasse tog en promenad bland klipporna på vår sida av stranden. Längst ute tar klipporna slut rakt ner i havet och denna dag slog verkligen vågorna in över dem.
Efter att stranden hade fyllts på av människor, började folkmängden så smått minska när det började närma sig siesta. Det var klockan som visade detta, för temperaturmässigt var det fortfarande väldigt behagligt och inte alls så pass varmt att man utav den anledningen behövde söka sig till skugga. Vågorna var ganska höga och många besökare lekte i vågorna och åkte även in från havet mot stranden liggandes på magen på brädor.
En av de två kvinnorna som låg en bit framför oss skylde sin höggravida mage med en handduk. En mamma gick med två barn och samlade snäckskal medan pappan satt på klipporna och tittade på dem. Senare tog vi en promenad längst med vattenbrynet båda två. Vattnet var skönt och även de som inte gick i helt kunde svalka sig frivilligt eller ofrivilligt då de höga vågorna slog in mot stranden.
Hela tiden på stranden hade varit fantastiskt behaglig, men sen eftermiddag var solen skönare än någonsin. Den var perfekt, man önskade varken svalare eller varmare just i stunden. Man skulle lätt kunnat ligga kvar på stranden hur länge som helst denna kväll kändes det som. Men vi kände oss ändå väldigt nöjda och packade ihop våra saker och gick upp för trappan upp mot sandgången mot parkeringen och vår bil.
Lunch på Cubanga Strandservering i La Duquesa
Vi hade inte käkat någon lunch, och vi visste att vi inte skulle komma att käka middag vid våra vanliga Spanien-tider nu när det var fiesta i byn. Ikväll skullle det vara flamenco show. Vi körde in till La Duquesa och gick ut till stranden och slog oss ner på Cubanga, en trevlig servering på stranden.
Törsten hade satt in ordentligt och vi började med att beställa in varsin coca cola samt varsin Tinto de verano. Det var lika bra att ta båda med en gång, och coca-colan slank snabbt ner. Med främsta törsten släckt kunde man börja fundera över upplägget under tiden vi njöt av vår Tinto de verano.
Vi satt väldigt bra på denna strandservering, och solen värmde skönt. Vi spanade in menyn och kom fram till att vi satt så pass bra här att vi gärna kunde stanna och käka, även om det blev lite tidigare middag än det kanske hade blivit annars. På ett tak intill satt massor av fåglar och plötsligt lyfte alla på en gång och fyllde himmeln med fåglar för några sekunder.
Lasse beställde in gazpacho och gambas pil-pil, medan Anki tog kycklingspett. Det var ganska många som valt att besöka detta ställe idag. Borden fylldes och personalen hade fullt upp. Maten var vackert upplagd och smakade också mycket gott.
Gigantisk fisk irrat sig in till stranden
Just när vi satt och åt såg vi en folksamling ute vid vattenbrynet på stranden. Personalen från ställen skyndade också ut på terassen för att se vad som hände. Tydligen var det en stor fisk som kommit för långt in på land.
Lasse sprang ner om till stranden för att kolla in vad som hände. Anki snackade under tiden lite mer personalen om fisken, och de gissade att det antingen kunde vara en delfin eller en minihaj. Någon gissade att den inte skulle klara sig, och om den inte redan var död skulle det nog inte dröja länge så stressad som den måste bli för allt folk.
Fisken klarade sig kunde Lasse konstatera men den var självklart superstressad över all uppmärksamhet och folk som både ville hjälpa den ut igen, men det fanns även de som tyckte det var kul och tog upp den för att posera framför kameran. Helt oförståligt och vi blev glada över att se en båt med auktoriserad personal komma till fiskens räddning.
De försökte först ta den ombord men lyckades inte utan åkte därför sakta ut från strandkanten under tiden de höll i fiskens fena så de kunde styra den tillbaka åt rätt hål ut på djupare vatten.
Gambas pil-pil serveras kokande vilket var speciellt bra i denna stund för trots att han varit nere en sväng på stranden var den fortfarande varm när det var dags att äta den.
Personalen var nyfikna på fotona Lasse tagit och vi kollade gemensamt in dem. Ingen av dem kände igen denna stora fisk. Gäster kom och gick under tiden vi satt här. Så småningom kände vi också att det började bli dags för oss att ge oss av.
Sen eftermiddag och tidig kväll i Monte Viñas
Det var skönt att komma hem och ta det lugnt. Vi duschade av oss sand och saltvatten och satt i trädgården med tända ljus, tilltugg och cava. När klockan närmade sig 22 tyckte vi oss ana vissa ljud då och då, men om det kom från något hus eller uppifrån byn var svårt att säga. Flamencon hade vi hört skulle börja 21 eller 22, men vi gissade det snarare skulle vara den senare tiden. Vid 22.20 promenerade vi upp till byn.
Flamenco Festival – Spansk musik och dans i Manilva
I början av gatan stod en stor kiosk och ett hopptält för barn. En bit in var det uppbyggt en liten scen. Sen kom barerna och alla bord och stolar som stod utställda för detta event. Agustin kom precis ut med ett gäng flaskor som han ställde ner på bordet han satt vid på Bar Castillo innan han kom fram och hälsade på oss och växlade några ord.
Vi fortsatte sedan längsmed gatan i byn för att komma fram till scenen där det nu underhölls med flamenco musik. Det var en man som sjöng och en som spelade gitarr. Folk jublade spontant och ställde sig ibland upp och klappade. Gitarristen var mycket duktig och det var ett bra ljud i instrumentet.
Efter en stund kom konferencieren in och tackade dessa och berättade att det nu skulle vara dags för två andra män att inta scenen. Även dessa var mycket duktiga, men spontant kändes de inte fullt lika bra som de andra. Agustin kom fram och ställde sig vid oss. Han berättade lite om låtarna de sjöng och sa att senare skulle det även komma flamenco dansare in på scenen. Vi fick även veta att gitarristen som varit på scenen innan var en musiklärare i byn och skulle även uppträda imorgon på scenen. Det var till lika Agustins lärare som han även sjöng med.
Manilvas polispatrull verkade idag bestå av en man och en kvinna. De stod strax framför oss och verkade njuta av kvällen lika mycket som alla andra. Framför scenen och längst med hela trottoarerna stod stolar uppställda. Både för de som besökte serveringarna men också för de som bara ville sitta och titta på underhållningen. Agustin tog avsked då han skulle upp och jobba tidigt imorgon. Vi gick fram och satte oss på några av stolarna. Nu var det åter dags för nya personer på scenen, och in kom en äldre man med en fantastisk stämma tillsammans med en duktig gitarrist.
Klockan passerade ett, och konferenciern sa att de skulle hålla på länge till men att det nu skulle bli en liten paus då de skulle plocka undan på scenen för det var dags för flamenco dans. Under tiden spelades musik från högtalare ljudligt. In på scenen kom sedan två musiker och en kvinna som skulle sjunga och slog sig ner på några stolar.
Det stod två stolar på varsin sida om dessa också, och på respektive sida kom flamenco dansare in och satte sig. Männen började spela och kvinnan började sjunga. Tjejerna vid sidorna reste sig upp och började dansa flamenco. De vängde med sina kjolar och minspelet är fantastiskt att se.
Efter några nummer med dessa klänningar sprang de ut och bytte snabbt om för att komma tillbaka i byxor. För oss handlar flamenco mycket om de stora kjolarna, men de dansade fantasiskt bra och snyggt även i denna klädsel.
Innan numret var slut hade två av tjejerna sprungit av scenen och vi förstod det var snabba ombyten som gäller. Tillbaka kom de sedan åter med kjol och blus som de andra två kom i kompletterande klädsel med lite senare in i låten.
Vi gick lite längre fram för att se bättre och insåg att många var väldigt fascinerade hur duktiga de var.
Byn var i form för fiesta. Unga som gamla var på plats och kollade in flamenco showen.
Klockan var över två när vi lämnade Flamenco dansen och föreställningen och byn.
Musiken fortsatte och liksom folklivet bakom oss. Vi strosade genom byn och ner mot Monte Viñas. Ganska trötta men nöjda efter en fantastiskt trevlig dag la vi oss vid 3 tiden. Vi satte klockan för att inte sova bort kommande dag, men insåg också att kommande kvällar förmodligen blir lika sena då det är fiesta i byn.
