Dagen efter utflyktsdagen till Jerez brydde vi oss inte om att stressa upp. Vi tog en lugn och skön morgon. Himmeln var likt så många andra morgnar blå. Solen sken. Palmbladen vajade lugnt och stilla.
Kylens innehåll lockade inte allt för mycket. Vi bestämde oss för att gå upp en sväng till byn och passa på att äta frukost där
På Bar Castillo slog vi oss ned vid ett bord och beställde in cafe solo, juice och varsin bocadillo. Som vid flera andra tillfällen i byn fick vi underhållning i form av de spanska kvinnorna som ivrigt pratade, gestikulerade och skrattade.
Efter att ha fått i oss dagens första näring passade vi på att ta en promenad i denna genuina spanska by.
Det var ett stilla lugn som låg över byn. Några kvinnor passerade oss med matkassar och nickade, log och hälsade oss med ett buenas dias.
Efter att ha strosat några gator upp och ner I vår lilla by gick vi åter ut ifrån huvudgatan och ner på vägen som leder oss till Monte Viñas. Åter slogs vi av den underbara vyn över landskapen och medelhavet.
Hemma fortsatte lugnet. Vi hängde i trädgården, lyssnade på musik och läste. Ja, gjorde bara precis vad som föll oss in i stunden.
En stund senare fixade vi fika i trädgården.
Anki tog fram sekatören och klippte lite i trädgården. Annars fortsatte vi ett tag till i lugnets tecken.
Radion var hela tiden på och vi började fastna ordentligt för ett par av de spanska låtarna som flitigt spelades på de spanska radiostationerna.
Vi bestämde oss för att grilla i trädgården och tog bilen och körde in till Estepona och Carrefour där vi passade på att köpa med oss lite grejor vi även vill ta med oss hem till Sverige. Vi har fortfarande flera dagar kvar men det är skönt att slippa handla sådant här dagen inpå avresa.
I backen lekte getterna och vi spanade in dem en stund innan vi bar in de nyinköpta varorna och fyllde kyl och frys.
Skymningen la sig och vi tog en kall öl i trädgården.
Grillen fylldes med kol och tändes, snart hade vi en fin glödbädd. Köttet marinerades inne i köket. Musiken spelade ifrån radion.
Det var en vindstilla kväll.
Lasse gick upp på taket och beundrade utsikten. Casares lyste som alltid upp som ett vacket pärlsmycket i bergen.
På undervåningen förberedde Anki maten. Den fina oxbiten var färdigmarinerad och redo att läggas på grillen.
Som riktiga spanjorer blev det en sen middag, vilket ju passar oss perfekt. Grillad oxfilé, grillade tomater och friterade pommes. I trädgården en vindstilla kväll. Med en flaska gott spanskt rödvin. Det är inte svårt att bara koppla av och njuta allt man kan.
Vi åt och drack. Dukade av borde och satt sen ute i den spanska mörka natten, tittade upp mot den stjärnklara himeln som tydde på att morgondagen skulle bli lika fin.
Detta är paradiset!
