Det öste ner då vi vaknade, ett riktigt tropiskt regn som såg ut att hålla i sig en stund. Efter frukost uppdaterade vi dagboken på limewave.com samt kollade lite mail.
Inne på Villa Mon Reve finns några datorer, soffgrupper och matbord
Vårt rum var i Villa Mon Reves huvudbyggnad. Här hade vi även egen toalett och dusch.
När vi var klara satt vi och läste till ljudet av regnet mot tak samt blad och träd ute. Himmeln var riktigt grå och regnet ihållande. Vi tog på våra regnjackor och gick till en närliggande liten butik med skydd under ett paraply. Lite blandade tilltugg och dricka fick följa med tillbaka till vårat hotellrum där vi åt och drack lite medan vi fortsatte läsa och koppla av.
Framåt tre-tiden blev det uppehåll och vi cyklade ner till La Passe och tog sikte på öns norra punkt, Anse Patates. Efter 10 minuter stannade vi till på Anse Severe som har bra utsikt från öns nordvästra del över Praslin och Curieuse Island. Ordet Anse är Creol och betyder strand.
Vi rundade norra punkten vid Anse Patates och fortsätte längs vägen för att se lite av La Digues östra sida.
Vägen var smal och varierade mellan asfalt, sand, sten och lera. När vi cyklat en sträcka ut med Anse Fourmis tog vägen bokstavligt talat plötsligt slut.
Asfalten slutade och stora stenar och gräs tog över. För att komma ner till Grand Anse, där vägen fortsätter, måste man gå över strand, sten och genom djungel. Det var bara för oss att vända våra cyklar för att ta oss tillbaka samma väg som vi kom.
De ojämna och delvis backiga stigarna tar kraft ur en i sådan här värme. Vid Anse Grosse Roche köpte vi läsk i en liten kiosk och fortsatte sedan vår väg mot La Passe som skönt nog bestod av en hel del nedförsbackar.
Inne i La Passe stannade vi till och promenerade sedan till La Digue Island Lodge för en läsk.
Restaurang Zerof
Hemma gjorde vi oss klara för kvällen och cyklade sedan ner till restaurang Zerof. Kvinnan som serverade oss var trevlig och vi beställde in kyckling respektive fisk med varsin öl till. Fruktsalladen vi tog som dessert bestod av banan, melon, annanas och passionsfrukt. Väldigt gott!
Vi satt en stund och njöt av kvällsbrisen och avslutade våra öl innan vi gav oss av hemåt.
Vi satt vid ett bord utomhus, strax bakom oss var grindarna in till restaurangen.
Att cykla hem med en ficklampa i becksvart mörker är en intressant upplevelse. Man är inte orolig för skumma typer, utan snarare rädd att cykla på någon jättekrabba som helt plötsligt kan ha tagit sig upp på vägen eller att krocka med någon annan cyklist i hög fart.
Vi kom i alla fall säkert tillbaka på hotellet och kvällen var mycket snart över.
