Det är något speciellt med morgontimmarna. Inte för att vi är några morgonmänniskor, tvärtemot faktiskt. Vi började dagen med att lägga oss i solstolarna vid trädgårdens pool. Trädens och växternas blad formade oregelbundna skyggformationer på våra kroppar och den mjuka morgonsolen värmde skönt.
Vi hade solen bakom oss vilket passade perfekt för våra, morgontrötta ögon som ändå ville hålla sig öppna för att insupa inramningen och då och då läsa några rader. Fåglarna kvittrade och man kunde känna ett skönt lugn innan dagen skulle dra full gång. Det var våra sista timmar på kàMAYA innan det var dags att checka ut och ta oss vidare till nästa destination på Bali.
Även denna morgon beställde vi frukosten till rummet för att kunna njuta av den vid bordet vid vår lilla privata trädgård. Precis som tidigare morgonar blev vi serverade färskpressad juice, kaffe, frukter, bröd, croissanter och pannkakor.
Det finns andra alternativ om man så önskar men det här är saker som faller oss perfekt i smaken. Så snart vi ätit förflyttade vi oss direkt tillbaka till solstolarna under parasollen och fortsatte läsa. Innan vi lämnade vår villa med privat pool var vi tvungna att ta ett skönt dopp.
När vi torkat en stund i solen plockade vi snabbt ihop våra saker inför utcheckning och transport till Ubud. Utcheckningstiden är tolv, och strax efter det satte vi ut våra väskor utanför dörren och gick en runda i området. kàMAYA är inte så stort, men in på en lite gränd bakom vår bungalow kunde vi spana in några andra lite större villor.
Spa anläggningen vid ena änden av poolen såg ut att fått en kund vad man kunde gissa på grund av sandalerna som stod utanför. Vid den stora gemensamma poolen låg en dam och läste en bok.
En lite flicka som var gäst hade fått i uppdrag att gå och sätta en vacker offer bukett med orkidéer och rosor framför Ganesh statyn som står vid en liten anlagd vattendamm utanför vår villa. Buketten var fantastisk och flickan verkade överlycklig över det ärofyllda uppdraget.
Lasse passade på att gå till receptionen och checka ut och samtidigt fixa taxi. Vi träffade tjejen vi haft mailkontakt med när vi bokade hotellet från Sverige, då vi bokade standard villa men kunde lägga till för att få privat pool.
» Bilder från WakaMaya Resort Spa & Villas
Taxin körde fram och ena killen från hotellet hjälpte oss förhandla priser. Första utgångs pris var 250 000 men han fick ner det till 200000 rupiah i fastpris till Ubud. Vi övervägde att förhandla ytterligare men valde att acceptera, satte oss i taxin och vinkade hejdå till Waka Maya för den här gången. Det hade varit riktigt fina dagar och en fin start på vår Bali resa.
Taxichauffören fick adress och telefonnummer till vårt hotell i Ubud och ringde ganska omgående för att kolla vägen. Han sa han skulle ringa dem på nytt när vi närmade oss. Vi hade för oss att vi läst det skulle ta drygt en halvtimma med bil. Vår chaufför sa vi fick räkna med cirka en timma. Det skulle visa sig att vi hamnade någonstans emellan.
Vi lämnade Sanur stad och åkte ut från södra delarna via vägen som kallas Bypass Road, om vi förstod rätt beror smeknamnet på att den passerar Sanur men inte har något direkt att erbjuda. Det var intensiv trafik och bilen trängdes dels med alla andra bilar men framför allt alla mopeder som det vimlade av i trafiken. Trots att vi skulle lämna staden bakom oss dröjde det innan bebyggelsen kring vägen lättade. Längs vägen såg vi många affärer som erbjöd olika typer av dekorationer i sten föreställande bl a Ganesh, den indiska elefantguden, Buddha eller någon Bali typisk fantasifigur med mera.
Resan gick förhållandevis snabbt och vi misstänkte att vi närmade oss när vi såg lite risfält längs vägen. Chauffören svängde av vägen och bromsade samtidigt som han sa ”maybe this is the one”. Han ringde upp vårt hotell och fick bekräftat att det var rätt väg. Vi fortsatte några få minuter på en liten ojämn väg tills han nöjd bromsade in och peka på skylten och sa ”Bambu Indah”. Via en liten smal privat väg och en grind, som såg till att bara släppde in behöriga, så rullade taxin fram och stannade på en liten parkering. Chauffören sprang ut och pratade med någon för att säkerställa att allt var rätt, vilket han strax kunde bekräfta.
En ung kvinna i sarong välkomnade oss och bad oss följa med henne. Vi gick på en smal stenbelagd stig fram till ett stort hus byggd på vad som såg ut svarta stammar från palmer. På andra våning slog vi oss ned vid ett bord. Vår omgående reaktion var bara ”Wow!” Vilket speciellt ställe och vilken fantastisk utsikt!
Bambu Indah består av ett antal 100 år gamla hus från grannön Java som placerats i en vacker anlagd trädgård med ett vattendrag rinnande igenom vilket också agerar pool. Husen byggdes av en adelsman på Java i samband med ett bröllop. Längs ena sida ligger Sayan ravinen som stupar ner till Ayung floden och på andra sidan dominerade risterasserna utsikten. Den unga kvinnan ur personalen ursäktade sig då de höll på med lite omkonstruktion av receptionen, men hoppades inte det skulle påverka vår vistelse. Vi såg de höll på att bygga något bakom huvudbyggnaden, men det byggnadsätt som användes skulle sannolikt inte störa oss alls.
Hon bad oss följa med henne så skulle vi serveras välkomstdrink vid vårt rum. Vi följde på nytt en stenlagd gång genom grönskan och uppför en trätrappa till det hus som kallas Padi House, vilket betyder risfält. Rummet bestod av ett antal möbler som både framstod påkostade och gamla, på ett sätt som passade det gamla huset. Badrummet hade en liten balkong utan dörr och duschen i taket såg ut som en gigantisk kanelsnäcka, i koppar.
Vi slog oss ner på verandan och insöp denna näst intill magiska miljö. Det här skulle helt klart bli en hotellupplevelse utöver det vanliga.
Det hade blivit hög tid för lunch och vi gick bort till det lilla kontoret och beställde mat som skulle serveras på vår veranda. Det tog inte så lång tid innan maten serverades och vi satte oss vid det runda träbordet på verandan. Lasse serverades små vårrullar och Anki en utsökt sandwich på rostade grönsaker med grillad svamp, lök, tomat och ost. Bambu Indah har en ekologisk profil och satsar mycket på organisk mat, inte sällan sådant som odlats i den egna trädgården. Båda rätterna var vällagade och mycket gott.
Efter vi ätit tog vi en stund i den djupa och sköna soffan på verandan. Även om vi bott på många trevliga hotell är det sällan ett hotell bjuder på en miljö så här fantastisk och vi kunde sitta och bara njuta.
Vi tog en kort promenad genom området när vi sprang på en trevlig ung kille ur personalen som sa det var dags för afternoon tea – ville vi ha kaffe eller te?
Bara några minuter senare satt vi åter vid bordet på verandan och drack kaffe. Han serverades oss också Balinesika bakverk med någon grön deg innehållande banan och allt hade garnerats med kokos, vilket förstås var mycket gott.
Vi diskuterade planerna för nästa dag, oftast tycker vi det är skönt att inte binda upp oss utan ta det som vi känner för, allt efter hur tiden går, men vi bestämde oss för att bo kvar nästa natt också. Bambu Indah var riktigt mysigt och vi hade en idé om att hyra cyklar för dagen och ta oss runt bland risfälten och kanske in till Ubud stad.
Eftermiddagen gick oerhört snabbt och det började skymma.
Solnedgången och skymningen gick snabbt. Vi lämnade inte den mysiga verandan och så ut över omgivningen när sista solljuset vid horisonten ersattes av måne och stjärnor.
Vi ringde receptionen och beställde middag för kvällen, de hade mycket att göra vilket inte gjorde oss något då vi knappt var hungriga ännu men var tvungna att beställa innan köket stängde. Vi satte oss åter i soffan på verandan och bläddrade i guidebokens kapitel gällande Ubud. Det fanns en hel del att se och göra i omgivningen, men vi skulle välja det som vi var mest intresserade av.
Efter en stund dök en servitör upp och dukade fram middagen. När han öppnade ölen sa han glatt ”healthy drink” och log. Anki hade valt en Mai Goreng med Tofu medan Lasse valde en Curry med mango och räkor. Anki blev positivt överraskad, då hon vid tidigare tillfällen fått ganska tråkig tofu men denna var riktigt god. Lasses maträtt serverades som en slags guldgul soppa med ris till.
Det hade varit en lång händelsefylld dag, men nu började den ta ut sin rätt. Vi avrunda middagen och satt kvar en stund och bara insöp atmosfär en stund innan vi gick in.
Sängen hade försetts med en rörelsesensor så när man gick förbi tändes lampor under sängen vilket underlättar om man skulle behöva gå upp på natten. Men nu var det hög tid att krypa ner och satsa på nästa dag.
Fotnot: kàMAYA Resort & Villas gick tidigare under namnet WakaMaya Resort & Villas
