Vi lyckades lyfta huvudet från huvudkudden något tidigare denna morgon. Kanske beror det på värmen? Kanske de sena kvällarna? Kanske all den friska luften? Eller bara det att vi kopplar av så totalt? Hur som helst är det svårt att gå upp före halv tio på förmiddagen.
Vi tog en frukost och gick sedan ut. Vårt mål var ett bankärende i Manilva. Vi promenerade upp till Manilvas huvudgata. Här ligger banken och ärendet var snart avklarat.
Eftersom vi inte hade planerat något annat bestämde vi oss för att gå en promenad i byn. Som Anki tidigare skrivit har det skett en hel del förändringar i byn sedan hon växte upp här på somrarna förr i tiden, men även Lasse som nu varit här under 5 år ungefär upplever att det sker en hel del förändringar.
Oftast är det frågan om nybyggnad eller att de snyggar till de äldre husen i byn, och det blir finare och finare.
Trots utvecklingen och modernisering är det fortfarande en genuin miljö. Manilva är en typisk spansk by med de vita husen, rejas för fönstren och blommor i fönster och/eller i krukor utmed väggarna.
Vi gick ner till byns gamla kyrka och gick en kort promenad genom deras kyrkogård. Denna skiljer sig precis som andra katolska kyrkogårdar väsentligt från våra i Sverige. Här placeras gravarna ovan jord, flera ovanpå varandra.
Just nu restaureras Manilvas kyrka både på utsidan och invändigt.
Vår promenad fortsatte genom grändera i Manilva. Här är det mycket lugnt och de enda människor vi såg till var äldre kvinnor på väg för att handla eller män som arbetade på hus eller vägar.
På vår väg från byn får vi en vacker utsikt över hela Monte Viñas med medelhavet i bakgrunden.
Tillbaka i huset slogs av hur mycket det tar på krafterna att gå runt i denna värme. Det var ganska skönt att åter lägga sig ned i de sköna solstolarna på taket och låta solen strålar värma huden medan man bara slappar. På stereon spelade vi Diegos Torres, bland annat låten Color Esperansa.
Efter några timmar gick vi in och friterade lite pommes på gasolspisen som vi åt ute i trädgården tillsammans med en kall öl. Våra trevliga grannar mitt emot var ute i sin trädgård och vi pratade lite över muren.
Vi tog med oss böcker och gick tillbaka upp på taket för lite mer sol. Efter en stund bestämde vi oss dock för att ta en biltur till de lokala bygg- och trädgårdsfirmorna och se om vi kunde hitta en del nya grejor vi behövde införskaffa till trädgårdsarbete.
“Material de Construction Ortega Aviles” var alltför inriktad på storbyggen och företags behov, medan “Muebles el Jardin de Lucia” var mer inriktad på möbler.
Det sista stället vi besökte hade rätt profil men vi hittade inte något parasoll eller vattenkanna till trädgården vilket var det vi var ute efter idag. Vi bestämde oss för att köpa detta vid nästa besök på CarreFour i Estepona de närmaste dagarna istället.
Senare på kvällen gjorde vi oss iordning för att gå ut och äta en god middag. Fredagkvällens restaurang blev Roman Oasis, en restaurang med “romerskt” tema. Anledningen till det temat är att det ligger alldeles intill gamla romerska svavelbad.
Restaurangens charm är delvis kopplat till personligheten Paul som grundat restaurangen och som går runt och pratar med gästerna och ser till att alla är nöjda. Vi beställde in varsin drink, Anki en Bucks-fizz (champagne och apelsinjuice) och Lasse en Oasis Frostbite.
Till varmrätt beställde Lasse fläskfilé och Anki kyckling, båda grillade och serverade med bakad potatis.
Eldfacklor flammar på väl utvalda platser och massor av smålampor lyste upp växterna som slingrade sig kring pelare och staket i romersk stil. Trots att vi var ganska mätta beställde vi in varsin efterrätt – grillad banan i cuarentaytres (43) likör med grädde. Vi kände oss nöjda och tillsammans med notan fick vi in små snapsglas och två småflaskor med persiko och äpplelikör. Trevligt med ett litet bjudglas när man betalar för kvällen.
Denna trevliga afton bjöd Lasses Mamma & Pappa på som en födelsedagspresent till Anki.
När vi kom hem var klockan halv tolv och vi kände oss ovanligt pigga. Det är sällan vi är pigga nog att gå upp i byn på kvällarna men denna kväll gick vi upp till Manilva för att ta en avslutande öl någonstans.
När vi kom till ena änden av byn valde vi en Bodega vi inte besökt tillsammans. Vi hann inte mer än komma innanför dörren när en spanjor flyger fram och hälsar på oss. Det visar sig vara en gammal vän till Anki från när hon var yngre, då de brukade vara på hans brors pub för att umgås och dansa.
Det blev ett trevligt återseende och han bjöd oss bums på varsitt glas Manilva vin. Efter en stund satte vi oss utanför och ville bjuda på mer. Lasse tog en whisky.
Det var en varm och skön spanien-kväll. Vi lyckades blir kvar här till hans flickän släckte och stängde Bodegan. Klockan var mycket och vi var mer än nöjda för en kväll!
