Marknad i Estepona

Det var söndag och vi vaknade till ett riktigt varmt och soligt väder. Den fläktande vinden var skön och gjorde vädret väldigt behagligt.
Som alltid om söndagarna är det marknad i Esteponas hamn. Detta gjorde att vi efter frukosten satte oss i bilen och körde norrut mot just Estepona. Marknaden ligger i den södra utkanten av staden.
Parkeringsplatserna var ovanligt fulla men vi hittade ändå ganska så snart en lucka lagom stor för vår bil uppe vid huvudgatan in mot Estepona. Närmare marknaden än så har vi sällan stått, något som speciellt Anki uppskattar mycket. 🙂
Det var bara att traska ner några meter för att hamna mitt bland marknadsstånden.

Mot Esteponas marknad

Vi gick ner i hamnområdet och tog oss runt i marknadsståndens utbud under någon timma. Anki hittade ett par örhängen och en blå tunika.

Esteponas marknad

Esteponas söndagsmarknad är vackert belägen utmed hamnen. Även om marknadsstånden inte kanske intresserar alla är ett besök väl värt. Att gå och titta på båtarna är minst lika trevligt. Dessutom simmar ganska stora fiskar omkring i vattnet alldeles nedanför en vilket brukar fascinera både stora som små (se bilden nedan)

Esteponas marknad
Stora som små brukar fascineras av fiskarna i hamnens vatten. Här pekar den lilla flickan på fiskarna för sin pappa.

Solen gassade och vi körde hem igen. De nya fina solstolarna i trädgården kom till användning när vi slappade och läste i solen.
Vid halv fyra tog vi oss en fika under palmbladens skugga. Sen la vi oss ännu en stund i solen. Framåt fem flyttade vi upp på taket då palmen skuggade de mesta av trädgården. Här blev vi kvar någon timma eller två och slappade, njöt av den vackra utsikten eller läste vidare i våra böcker. Det är en skön avkoppling under semestern att läsa, något vi alltför sällan får tillfälle till annars tyvärr.

Under kvällen tog vi oss varsin öl och spelade ytterligare en omgång MIG. Vi klädde om för middag och lämnade huset.

Huvudgatan i Manilva

Först blev det en promenad genom det lilla centrumet i byn Manilva, som ligger närmast urbanisationen Monte Viñas. Anki påpekar ofta hur mycket som ändrats i byn sedan Monte Vinas byggdes. Husen var betydligt enklare, det fanns knappt några trottoarer fast de äldre kvinnorna stod ofta ändå med en golvmopp och tvättade de kanta och nötta stenbitar som föreställde trottoar. Nu har husens interiör och fasader förfinats betydligt, palmer har planterats längst med huvudgatan och trottoarerna och gatorna har förbättrats. Caféer och barer har alltid funnits där spanjorerna sitter för att umgås men det har tillkommit några och vissa har de ursprungliga ägarnas barn tagit över.

När vi gått igenom byn gick vi tillbaka, nerför vår backe där husägarnas bilar står parkerade. Vi hämtade vår bil och körde nerför de kulliga backarna mot den större vägen som leder mot Estepona och Malaga.
Efter en kort bit på denna väg vände vi strax runt i en rondell för att komma över på andra sidan och ta oss till en av våra favoritrestauranger här nere, Venta La Choza.

Venta la Choza

Venta La Choza är en mysig restaurang. De har den ovanliga kombinationen av mysig miljö, mycket god mat och förhållandevis bra priser.
Det har skrivits en del i media om hur Euron påverkade priserna vid införandet och vad gäller Spanien så märktes en viss generell prishöjning vid övergången, men jämfört med Sverige är det ändå oftast något billigare. Ibland till och med mycket billigare.

Miljöer på Venta la Choza

Vi beställde in Gazpaco (spansk kall grönsakssoppa) och vitlöksbröd till förrätt. Till detta tog vi en flaska rött Don Hugo vin och lite vatten. Lasses val av huvudrätt bestod av fläskfilé i sås med grönpeppar och gorgonzola. Anki valde en oxfilé i grönpepparsås.
Trots att all denna mat resulterade i en hög grad av mättnad kunde vi inte låta bli att beställa in varsin efterrätt. Dels för att det var mysigt och dels för att det är gott att avrunda en så lyckad måltid med något sött. Anki valde som vanligt husets Flan och Lasse bestämde sig för att pröva en Creame de Turron, en slags variant på chokladpudding men baserad på turron, en slags spansk nougat.

Det är nästan alltid gott med ”husets Flan” i Spanien och även om ”Turron-puddingen” var god var den alldeles för mäktig för att ätas upp och Lasse gav upp halvvägs.

Gästerna började avta och det var ävendags för oss att ta oss hemåt. Venta la Choza skulle ha några dagars semesterstängt men öppnar igen den 14:e juli. Passar oss perfekt då det nästan blivit en tradition för oss att äta där på vår sista semesterkväll i Spanien.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *