Utsikt från vårt hotellfönster på Narai Hotell.
När vi vaknade blickade vi ut över en näst intill klar himmel och stadsvy över Silom road och stadens skyskrapor. Vi tog oss ned till restaurangen där frukosten serveras. Utbudet var stort och Lasse passade på att få en omelett tillagad enligt önskemål med chilifrukt och lök av en kock.
Vi satt kvar en stund och när tiden för frukostserveringen var över bars allt ut och städades bort med otrolig effektivitet på några få minuter. Vi kände oss nöjda och återvände till rummet.
Vy ifrån våningen med frukostservering ner över lobbyn.
Nu var det dags att ge sig ut på stan för att shoppa och se sig om. Vi gick norrut på Silom road. Bara ett kvarter från hotellet dök vi på Nikon butik som intresserade Lasse. Utbudet var stort och priserna var bra, men avsaknaden på världsgaranti var ett minus.
Vi fortsatte längst med vägen och stannade till vid en korsning för att med hjälp av en karta lista ut var närmsta station för snabbtåget var.
En kvinna kom fram och frågade om hon kunde hjälpa oss. Vi nämnde ordet shopping och hon rekommenderade direkt ett område med bra skräddare. Vi tackade för hjälpen men vi hann inte ta många steg innan en man kom fram som också ville tipsa om skräddare. Det är nog inte osannolikt att de rekommenderade vänner och släktingar.
Egentligen hade vi inte tänkt besöka en skräddare men rätt som det var satt vi ändå i en tuktuk på väg till ett ställe vi blivit rekommenderade. Efter en resa i det lilla fordonet genom stadstrafiken blev vi avsläppta vid Nice Clothing.
I en tuktuk genom Bangkok
Vi hade fortfarande inställningen att vi egentligen inte skulle sy upp något, men vill man inte ha något ska man inte ens ge sig in i sådana här butiker.
Rätt som det var satt vi i deras fåtöljer och bläddrade i broschyrer och pärmar. Priserna var bra och man kunde komma med egna önskemål och justeringar på de plagg man skulle komma att utgå ifrån.
Efter en del tvekan och lite prutande bestämde vi oss för en svart kostym till Lasse och två set till Anki. Måttbandet åkte fram och vi blev uppmätta och fick göra lite val som antalet knappar, typ av krage etc.
MBK, ett av de mest populära varuhusen i Bangkok.
Vi kom överens om att återvända vid sjutiden och prova kläderna. Utanför fick vi tag på en tuktuk och förhandlade lite om priset innan vi for iväg. En kort stund senare hoppade vi av vid MBK; ett gigantiskt shopping center på hela åtta våningar.
Vi gick in och gjorde en runda bland butikerna på första våningen. Här finns både något större kedjor som Tokyu och en mängd mindre butiker. Utbudet består bland annat av kläder, skor, film och video på markplan. Vi fortsatte upp en våning bland ett otroligt utbud av mobiltelefoner och teknikprylar.
Det var hög tid för lunch och tog rulltrappan upp till femte våningen. Här finns en stor food court fylld av massor av trevliga alternativ. När man går in får man ett magnetkort som man sedan registrerar alla inköp på för att så småningom, när man är mätt och belåten, scanna av kortet i kassen och betala.
Vi gick runt och kollade in det stora utbudet. Här kan man välja maträtter ifrån flera av världens hörn. Vi ville dock gärna hålla oss till inhemsk mat och fastnade för The Fifth food avenue. Från menyn beställde vi och räckte fram magnetkortet för registrering.
Att dricka valde vi de fantastiskt goda fruktdryckerna som vi njuter av så mycket vi bara kan här i Thailand. En liten stund senare kunde vi hämta vår mat.
Med ny näring i systemet och en vila för fötter och ben gick vi till kassan och betalade, redo för mer shopping.
I en av skobutikerna.
Vi stannade kvar och besökte olika våningar på MBK. Det blev inköp av skor, kläder, CD-skivor med mera. Utbudet är stort och stället slukar lätt tid.
När klockan passerat halv sju var det dags att ta oss tillbaka till skräddaren för att prova kläderna och se hur långt de hunnit.
Det blev lite tjafs om priset med en Tuk-tuk förare som var ointresserade om vi skulle åka och prova redan inköpta kläder. Man misstänker att det utbetalas en hel del provisioner till dem när de kör nya kunder till skräddare.
När vi kom fram var vi väntade. Snabbt och effektivt blev vi visade in i ett provrum och här fick vi testa de halvfärdiga plaggen. Förutom säljaren vi mött tidigare på dagen fanns två skräddare som passade in med nålar när vi bad om mindre justeringar.
De bjöd på dryck under provningen och vi valde öl och Coca-cola. Säljaren berättade att han skulle komma förbi vårt hotell på sen eftermiddag nästa dag och lämna av våra plagg.
När vi gick bad vi om hjälp att ordna transport tillbaka. Det regnade så en riktig taxi var att föredra.
Föreståndaren i butiken haffade en taxi och sa vart vi skulle vilket var skönt när det visade sig att vår chauffören inte kunde många ord på engelska.
Trafiken var långsam på vår väg genom stan. Vår chaufför hade lite roliga ljud för sig så som “swish-swich” samtidigt som han med handen visade på hur han tyckte andra borda köra. Man kan kommunicera ganska bra med kroppsspråk ibland.
Så småningom rullade taxin in på uppfarten av hotellet.
Uppe på vårt rum lämnade vi av alla shopping påsar och klädde om för kvällen. Vi hade planerat att besöka nattmarknaden. En man på hotellet sa marknaderna snart skulle stänga, och påpekad detsamma gällande restauranger, men vi satsade ändå på att hinna se lite.
Utsikt ifrån vårt hotellrum kvällstid.
Vi satte av österut på Silom Road med tanken att förhoppningsvis hitta någon trevlig restaurang längs vägen. Vi blev dock förvånade över hur tidigt affärer och restauranger stänger i en så här pass stor stad.
Snart dök det upp några marknadsstånd längs gatan vi gick. Vid ett av dem såldes mysiga lyktor i olika kulörer med varierade mönster. Vi prutade och handlade fyra stycken.
Vi fortsatte vidare och passerade övergångställena vid Silom center. Här öppnade sig en stor nattmarknad som vi gick in på, och det verkade långt ifrån som den var på väg att stänga. Här stod marknadsstånden tätt och det vimlade av turister. Här fanns ett stort utbud av kopior på kläder, väskor, skor och allt annat tänkbart. Något det också vimlade av var inkastare till diverse stipp-klubbar.
Det hela kändes för turistigt för oss och området kändes allt mer sjaskigt ju mer klockan gick. Det enda vi kände kunde vara av intresse var billiga dvd-skivor med klassiska filmer.
Efter vi gått här en stund tröttnade vi på inkastare som försökte få in oss på “ping-pong show”. Klockan hade passerat midnatt när vi gick tillbaka hem till hotellet.
Alla restaurangen var antingen stängda eller på väg att stänga. Vi var ganska hungriga så det blev att beställa room-service. Under tiden vi väntade på maten passade vi på att packa inför morgondagens utcheckning från hotellet.
Snart knackade det dock på dörren och maten kom. När vi ätit upp krävdes det inte mycket för att somna efter denna långa dag.
