Vackra stränder på La Digue, Seychellerna

Klockan 8 vaknade vi väl utsövda efter en skön natts sömn. Någonting lät, Anki hoppades att det var ljudet från takfläkten vi haft igång trots att vi för ovanlighetens skull även har igång air-condition. Ingen av oss klarar av för kallt i rummet och AC brukar ha en sådan tendens enligt vår smak, men vår teori var att det funkar bra i just det här rummet för att det är så pass stort.
Ljudet fortsatte och Anki försökte spanade genom en glipa i gardinerna. Lasse gick upp och kollade ut och sa det Anki bävat för; det regnar!

Nåväl, det hade regnat igår eftermiddags och vi hoppades detta var det sista för dagen. Idag skulle Christina och Niklas komma på besök från Praslin och besöka La Digue över dagen. Det var deras första besök på ön och det vore synd om dagen skulle regna bort.

Vi klädde på oss och gick ner till serveringen av frukosten. Vi plockade till oss av vattenmelon, apelsin, papaya, mango och kokos. Lasse beställde pannkakor och omelett från den alltid så glada kvinnan som står och lagar äggrätterna. Vi la i några skivor bröd i rosten och hällde upp kaffe och juice.

Omelett till frukost på Chateau St Cloud, La Digue Seychelles

Regnet hade upphört strax innan vi lämnade rummet och nu vid frukosten klarnade det upp och snart sken solen. Det här såg ut att bli en fin dag.

Vänner på besök på La Digue

Klockan 9 tog Christina och Niklas färjan från Praslin och 9.20 stod vi och hälsade dem välkomna vid hamnen i La Passe.

De kom tillsammans med ett gäng turister som precis som dem också var på besök på La Digue över dagen. En guide ledde dem utmed gången in till La Passe och försåg dem med varsin flaska vatten. Vi följde efter med våra cyklar och var lite nyfikna på hur guiderna skulle presentera ön för dem.

De fick en karta och några snabba instruktioner om hur man tar sig runt den lilla ön innan cyklarna delades ut och vi kunde ge oss iväg.

Anki och Christina cyklar på La Digue, Seychelles

Vi har själva under våra dagar så här långt, inte cyklat norrut på ön och tog därför en kort sväng allesammans. Vi vet att vägen slutar en bit runt den norra punkten men det är alltid kul att se sig om. Nattens regn hade skapat en del vattenpölar men underlaget var ändå asfalt och betydligt lättare att cykla på än underlag av sand.

Vi passerade ett stort komplex som såg ut att bli ett stort fint hotell, Le Domaine de l’Orangeraie. De bar in golvplattor så helt klara var de inte, men det är nog nära att öppna. Det såg ut att bli lyxigt och fint, och absolut ett hotell värt att kolla upp när det blir klart. Vid hotell Patatran village stannade vi till och kollade utsikten så här från den norra sidan innan vi vände våra cyklar för att återvända mot La Passe och fortsätta söderöver.

Strand vid norra kusten La Digue Seychelles

Cykeltur på La Digue

Efter de få husen som bildar hamnstaden La Passe svängde vi vänster och tog samma väg som vi cyklar till vårt hotell. Killarna höll täten medan vi tjejer tog det lite lugnare och såg oss om och snackade en hel del under vår cykeltur. Vi passerade Chateau Sankt Cloude och pekade upp mot vårt rum. Därefter svängde vi vänster för att komma in på vägen som leder till Grand Anse. Våra gäster hade hört talas om stället vi bott på vid vårt senaste besök och det är fortfarande ofattbart att det brunnit ner. Agnes verkar dock ha sin hårsalong i fullt bruk, och några gäster verkade det dock finnas rum till insåg vi när vi cyklade förbi.

En man blåste bort löv och frukt från vägen vi cyklade på. Grönskan började bli tätare när vi passerade en liten hydda där de sålde både frukt och juicer så väl som sjalar och säkerligen en del andra turistsouvenirer. Sådana här stånd fanns inte för åtta år sedan men samtidigt gläds vi åt att turismen ökat vilket gynnar lokalbefolkningen. Än så länge är det så pass lite att det inte förstör den genuina idyllen.

Där vägen upphör svängde vi höger och kom in på den mer knaggliga vägen av sten och sand. Efter nattens regn hade vägen även en hel del vattenfyllda hål som gjorde ”snake-cykeling” ännu viktigare. Här gällde det att parera mellan groparna, eller lyfta upp fötterna för att inte bli helt nedstänkt av lerigt vatten.

Vackra stranden Grand Anse

Vid strandbaren ställde vi våra cyklar och gick ut på stranden. Några mörka moln hotade en bit bort men vi höll tummarna för att de snabbt skulle försvinna. Sandalerna åkte av och vi promenerade barfota längst med stranden som än så länge var ganska folktom. Längst bort söderut, en liten bit ifrån klipporna, hittade vi vår plats och slog oss ner.

Granit klippor vid Grand Anse, La Digue Seychellerna

Niklas var snabb att hoppa i havet och för en kille som gillar wakeboard var nog vågorna bara ett plus. Han åkte med vågorna och njöt till fullo. Några regndroppar kom och vi la en handduk över kläderna vi lagt upp på växterna som skydd. Under klipporna till höger hade det kommit några besökare, men skulle regnet ta till kunde vi alltid springa bort till serveringen.

Hotfulla moln över Grand Anse, La Digue Seychelles

Regnet upphörde dock och vi kunde fortsätta njuta utan stress. Det blev bad kombinerade med parallell fotografering. En stund slog vi oss alla fyra även ner på baklakanen en stund.

Vackra Grand Anse, La Digue Seychelles

Niklas tog ett sista dopp innan vi plockade ihop våra prylar och begav oss av mot strandbaren.

Det var lunchdags för de flesta kanske, men vi startade med varsin kall coca-cola som satt riktigt fint i värmen. Vi satt på stubbar med fötterna i sanden. Bakom Lasse kröp en av de större krabborna fram men han verkade inte göra några närmanden, även om vi alla kände att det var skönt att hålla ett halvt öga på honom under vår paus.

Lunch med utsikt över havet i Seychellerna

Solen sken från klar himmel när vi lämnade strandbaren och cyklade iväg. De branta backarna kändes inte fullt lika tuffa i trevligt sällskap som distraherade, men till sist blev det lite för brant och Anki ledde cykeln den sista biten. Vi cyklade i riktning mot La Digue Island Lodge där vi planerade att ta en lunch. Vi slog oss ner vid ett bord på pooldäck med utsikt över stranden och havet.

Strandvy från La Digue Island Lodge Seychellerna

Clifford som serverade oss någon kväll tidigare var lika pratglad som vanligt och räckte över oss menyn. Om det var vårt eller hans val att alla skulle ha öl vet vi inte riktigt men det satt väldigt gott med en kall öl i värmen.

Mysig lunch på La Digue Island Lodge Seychellerna

Lunchrätterna som beställdes in var sandwich, cheesburgare, och fiskrätter. Det tog en stund att få in maten men vår öl och trevligt sällskap gjorde ändå att väntetiden kändes ok.

Lunchrätt på La Digue Island Lodge Seychellerna

Maten var god och vi kände oss mycket nöjda, därför övervägde vi inte ens dessert. Klockan hade gått snabbt och närmade sig redan 14. Om två timmar skulle Christina och Niklas vara tillbaka i La Passe för att ta båten. Vi tog våra cyklar och lämnade La Digue Island Lodge, mätta och belåtna.

Poolområdet La Digue Island Lodge Seychellerna

Undersköna stranden Anse Source D’argent

Nu cyklade vi vidare i riktning mot en av våra absoluta favoritstränder i världen; Anse Source D’argent. Niklas och Christina hade fått en inträdesbiljett i sitt dagspaket medan vi betalade 100 rupies per person i inträde till denna national park. Vi passerade jättesköldpaddorna, cyklade förbi vaniljodlingarna, och svängde höger i samma riktning som den lilla träskylten som var uppsatt på ett träd visade – målet var givet.

Förbi en viss punkt får inga cyklar förekomma, men med stigar av lös sand så kanske det ändå inte är så enkelt att cykla, vi ställde våra cyklar vid denna plats. Vi lyfte ut våra grejor från cykelkorgarna och promenerade ner mot stranden. Stranden är uppdelad i flera sektioner. Den första, Anse Union, var precis som tidigare dagar ganska befolkad men den passerade vi snabbt. Kommande stränder var något glesare med besökare och mer i vår stil. Dessutom är det lite längre bort man vill komma för att se den allra mest kända vyn på denna ö, och detta land.

Anse Union, La Digue Seychellerna

Vi kom bort till klippformationerna vi så väl känner igen från reklambilder från Seychellerna, Anse Source D’argent. Ja, vi har till och med sett det som reklambilder för sköna resemål överlag utan att de nämner just Seychellerna. Men det är bara här på La Digue man kan få den här vyn.

Vy av Anse Source Dargent från vattnet, La Digue Seychellerna

De vackert formade granitklipporna som gör både den gröna växtligheten bakom stranden och vattnet så speciell.

Mellan kllipporna vid Anse Source Dargent från vattnet, La Digue Seychellerna

Vi upptäckte häromdagen att den vackraste tiden för denna strand är eftermiddagen. På förmiddagen är det lågvatten och reven ligger blottade utan vatten. Så här på eftermiddagen har vattnet kommit högre upp på stranden och har den där härliga turkosa färgen man alltid drömmer om att bada i. En familj låg i skuggan av träden, men frånsett det var vi ensamma på denna strandbit. Kläderna hängde vi i trädgrenarna.

Här kan varje badkruka med gott samvete vada i utan att ens blinka. Temperaturen låg idag säkert över 30 grader. Luften var varm, men efter man varit i vattnet och reste sig upp tyckte man nästan det var svalt. När man åter sjönk ner i vattnet brände det nästan till, men bara som en väldigt skön och behaglig känsla (tro oss, i vårt sällskap fanns även de som badar i betydligt svalare vatten).

Bad vid Anse Source Dargent från vattnet, La Digue Seychellerna

Vi sprang upp på den välkända klippan för att få en vacker vy över kustlinjen och småstränderna vi passerat. Någon envis turist i gul tröja längre bort gjorde vyn mindre pittoresk men han försvann snabbt. Åter blev vår vykortsbild helt perfekt och kamerorna klickade febrilt.

Unik klippa vid Anse Source Dargent från vattnet, La Digue Seychellerna

Anki och Christina låg ute i vattnet och njöt under tiden killarna dokumenterat platsen. Några plums hördes i vattnet och vi såg en fisk hoppa flera meter vid vattenytan innan den försvann ner under ytan.
En bra stund låg vi alla fyra och njöt i vattnet, pratade och såg oss om. Det är verkligen få stränder i världen, om ens någon, som kan slå den här platsen. Den är verkligen unik!

Klipporna vid Anse Source Dargent från vattnet, La Digue Seychellerna

Vi simmade över korallerna, och där det blev för grunt promenerade vi, för att komma en bit längre bort mot nästa stranddel. Härifrån fick vi en vacker vy över stranden vi lagt våra strandlakan på.

Långgrunt vid Anse Source Dargent från vattnet, La Digue Seychellerna

Genom två stora granitblock promenerade vi upp ur vattnet och gick tillbaka strandvägen, men var snart  tillbaka i vattnet igen. Här är det svårt att slita sig från det sköna vattnet. Och vyn över Anse Source D’Argent gör sig om möjligt ännu bättre från vattnet.

Tiden sprang dock iväg och klockan 16 skulle Christina och Niklas lämna tillbaka sina cyklar för att vara beredda att gå på 16.30 färjan mot Praslin. Vi fick något motvilligt kliva upp ifrån det sköna vattnet för att hinna torka något och byta om till torra kläder.

La Passe hamn

Vi gick bort till våra cyklar och placerade väskorna som vanligt i korgarna för att sedan cykla ut ifrån denna nationalpark. Cirka 10 minuter senare var vi framme i La Passe. Två cyklar lämnades in och vi parkerade våra så långt ut på bryggan man får komma med cyklarna. Dagen som började något osäkert med regn hade visat sig bli en fantastiskt vacker dag.

Christina och Niklas gick ombord på båten och vi stod kvar på bryggan. Flertalet av passagerarna var i god tid men det kom en hel del i sista minut innan båten startade sina motorer.

Färja från La Digue Seychellerna

Några regndroppar gjorde sig tillkänna men mer än så blev det inte. Molnet passerade och solen sken åter starkt. Besättningen kastade loss och båten körde ut ifrån bryggan. Vi vinkade av Christina och Niklas och hoppades att de hunnit falla för charmen i denna pärla till ö lika mycket som vi.

Niklas och Christina lämnar La Digue Seychellerna

Ön är inte stor, och man behöver cykel för att ta sig runt, men det är underbart att efter en god frukost på hotellet ta sin cykel och utforska ön, dess stränder, befolkning och serveringar dag efter dag. Än så länge är de böcker vi tagit med olästa, men när vi väl kan slita blicken från de sköna vyerna har vi en underbar plats att sjunka ner i en bok på också.

La Passe hamn, La Digue Seychellerna

Båten försvann och vi promenerade in mot La Passe. När vi ändå var här i stan kollade vi in Internetcafeets öppettider, vilket mannen i serveringen intill sa var 9-17, men det ska man nog ta med en nypa salt eftersom klockan då bara var strax efter halvfem.

Vi besökte några olika supermarkets runt om La Passe för att hitta ny bodylotion och solfaktor, vilka höll på att ta slut för oss. Solfaktor 40 tyckte vi var lite väl att ta i, och valde därför att avvakta och se om vi hittade något längre på andra ställen.

Vi återvände till vårt hotell och tog en dusch för att få bort sand och salt. Klockan var vid 18 och vi övervägde att gå ner till hotellpoolen, men skymningen var på gång och vi slog oss istället ner i soffgruppen på rummet med varsin öl och lite snacks vi köpt i en av butikerna. Det var inte utan att vi kände oss lite slöa. Det är märkligt att man känner sig så slö efter god sömn, sköna dagar, men värmen gör sannolikt sitt. Det är däremot en väldigt behaglig trötthetskänsla, och förmodligen kommer den också just för att den får lov.

Drygt en timme senare tog vi våra cyklar och ficklampa för att hitta någon trevlig servering för kvällsmiddag. Det var livemusik på hotellet och vi visste de hade buffet-kväll, men det tar vi någon annan kväll. Denna kväll begav vi oss av längst de mörka gatorna där vår ficklampa var det enda som gav något sken.

Middag på Chez Marston, La Digue

Vi stannade till vid Tournesol för att kolla in menyn. Stället kändes i samma stil som Zerof, vilken vi besökt vid vårt förra besök för åtta år sedan. De erbjöd lite av varje, men eventuellt till något högre priser än tidigare restauranger vi besökt. Ingenting som egentligen påverkade men vi fortsatte neråt stan där vi även spanat in Chez Marston som vi anade var stället vi spenderade nyårsafton på för åtta år sedan.

Hotel och Restaurant Chez Marston, La Digue Seychellerna

Vi ställde cyklarna utanför och blev visade till ett runt litet bord i ena delen av restaurangen.

Entré till Chez Marston, La Digue Seychellerna

Vi tittade in och trots en hel del utbyggnader sedan sist kunde vi ana kärnan av huset där lokalbefolkningen och vi dansade för att fira att 2002 blivit 2003. Vi var tvungna att fråga servitrisen som kom till vårt bord och mycket riktigt verkade allt stämma. De har nyårsfirande där varje år och dansar i det rummet. Och bordet vi då suttit vid innan dansen drog igång stod då på en gräsmatta. Idag var det en gång mellan receptionen och restaurangen.

Interiör på Chez Marston, La Digue Seychellerna

Vi började med att beställa in en halv karaff vitt vin och en stor flaska vatten. Vattnet är det man längtar mest efter, oavsett tid på dygnet. Nattens regn hade även skapat högre luftfuktighet under dagen så vi hade svettats mer än vanligt. Menyn hade mer att erbjuda  än vi kunnat tänka oss. Här fanns alltifrån sallad, soppor och mackor till kött, fisk, pasta och pizza. Man var garanterad att hitta något som kunde passa.

Lasse valde en skaldjurscoctail i Curry. Anki hade några olika alternativ hon valde mellan men för ovanlighetens skull landade beslutet på en pizza. Det är inte ofta vi äter pizza när vi besöker andra destinationer än just Italien, men ikväll kändes det rätt.

Middag på Chez Marston, La Digue Seychellerna

Restaurangen var välbesökt och servitriserna väldigt trevliga och glada. En pratade varmt om att man borde göra en halvdags- eller dagsutflykt till ön Coco för snorkling och hade även rekommendation på en guide som gör detta. Det kändes dock inte som en jobbig införsäljning utan mer som en omtänksam rekommendation. Hon gav oss guidens visitkort så att vi hade hans nummer om vi ville göra en sådan tur. Mätta och belåtna tackade vi nej till dessert och bad istället om notan. Kvällen var inte så sen, men det var kolmörkt ute och vi kände oss väldigt nöjda och ganska trötta.

Exteriör på Chez Marston, La Digue Seychellerna

En cykeltur med ficklampa genom den kolsvarta kvällen blev en sista aktivitet för denna dag. På hotellet ställde vi våra cyklar i cykelställen bakom vårt hus och tog trappan upp till vårt härliga rum. Efter en härlig dag somnade vi båda i stort sett innan huvudet hamnat på huvudkudden och fick en lång och skön natts sömn.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *