Arenornas arena och runt Via del Corso

Det var en ny vacker dag när vi gick upp och drog isär gardinerna på vårt hotellrum. Vi tog hissen ner och gick via lobbyn till hotellets frukostservering. En kvinnlig servitris pekade visade oss till ett bord som var ledigt och dukat där vi kunde sätta oss.

Anki äter frukost på Hotel Atlantico, Rom

Buffen erbjöd en god kontinental frukost med en viss Italiensk prägel som vi tog för oss av. Matsalen ligger i ett gammalt rum med mörka träpaneler längs halva väggen och gammaldags lampor i tak och på väggar.

Frukostbuffet på Hotel Atlantico, Rom

Hotel Atlantico delar frukostmatsal med Hotel Mediterraneo som ingår i samma hotellkedja och matsalen var i stort sett fullsatt. Mätta och laddade för dagen lämnade vi frukostserveringen. Vi passerade systerhotellets lounge som är något större än Atlantico.

Lobby utanför frukostserveringen som Hotel Atlantico delar med Hotel Mediterraneo, Rom

Efter vi vänt på hotellrummet var vi snart ute på Via Cavour. Vi gick söderut längs gatan och såg oss om längs vägen. Vi hade redan planerat hur vi skulle börja dagen och stannade bara till i en butik och köpte med oss lite vatten.

Kön in till Colosseum ringlade lång, men rörde sig ändå ganska bra framåt. Som vanligt vid sådana här turistmagneter fanns några otåliga personer som försökte tränga sig före i kön, och guider lockade med att gå med på grupperade guidade turer och därmed slippa köa. Framme vid kassorna delade kön upp sig i flera olika kassor och vi kom åter före de som smitit förbi med råge när vi hittade en liten kort kö bakom en pelare.
Efter den positiva upplevelsen av audio-guides vid Alcatraz tidigare samma år valde vi att nappa på detta även här. När vi hämtat ut hörlurarna tog vi oss upp till andra våningen på insidan av byggnaden där det fanns fina rester av skulpturer och gamla dekorationer som funnits på byggnaden och i dess omgivning.

Detaljbild, inne på Colosseum, Rom

En gång i tiden har det bland annat stått statyer i varje portal som finns runt om hela Colosseum.

Delar av statyer, inne på Colosseum, Rom

Vi körde igång audio-guiden och förstod snabbt att vi var på fel ställe. Vi gick istället ut till insidan vid det som varit läktarplatser. Vi stod och tittade ut över arenan och innerplan och lyssnade till historian som är minst sagt fascinerande. Egentligen heter byggnaden Flavian Amfiteater, då den byggdes under en period när Flavian familjen regerade i Rom.

Inne vid södra sidan av Colosseum, Rom

Titus är kanske den mest kända kejsaren under denna epok och han var ansvarig för många byggnadsverk varav flera fortfarande står kvar, eller åtminstone ruiner av dem. Namnet Colosseum är ett smeknamn som kom till senare, inte beroende på att byggnaden var stor som man kanske kan tro utan beroende på en gigantisk staty av Nero som fanns i närheten.

Inne vid södra sidan av Colosseum, Rom

Anki audio-guide ville inte riktigt vara med och vi gick ner och bytte den och fortsatte sedan ett kvarts varv längs sidan.
Ena sidan på Colosseum är mycket lägre än andra och det beror på att man efter att arenan slutade användas under 500-talet fick den både förse andra byggnader med material. Man tog helt enkelt sten, marmor, dekorationer och annat från byggnaden.

Naturfenomen har också bidragit till byggnadens förfall, den södra sidans yttre vägg kollapsade under en jordbävning på 1300-talet och även detta användes till andra byggnader i Rom.

Från västra sidan av Colosseum, Rom

Mot slutet av 1500-talet började påven leta efter en användning för Colosseum och mot mitten av 1700-talet kunde en påve freda byggnaden. På ena sidan av innerplan finns ett stort kors som är en plats den dåvarande påven utropade som ”station of the cross”, med hänvisning till de kristna som fått offra sina liv här. Detta är sedan dess en plats för bön för kristna.

Detaljbild sett från södra sidan av Colosseum, Rom

Det har dock aldrig bevisats att kristna offrades i Colosseum, och det finns inte heller något som pekar på det.

Läktarplatserna var uppdelade efter samhällsklasser; senatorerna fick sitta längst ned närmast inneplanen, medan de som hade lägst samhällsklass fick ta plats längst upp och längst från innerplanen. Senatorerna var förväntade att visa upp sig regelbundet och då och då även sponsra gladiatorer eller hela tillställningen. De hade fasta platser och deras namn ristades in i en sten kant som gick runt innerplanen. Vissa av dessa inristningar finns bevarade än idag.

Inristat namn på senators plats inne på Colosseum, Rom

Det förekom flera olika typer av tillställningar så som sjöslag då Colosseums innerdel fylldes med vatten, jaktspel med olika exotiska djur som jagades inför publik, och gladiatorspel där män fick slåss för sina liv. Det var vid slutet av sistnämnda gladiatorspel som förlorarens öde avgjordes, beroende på om han kämpat väl. Tumme upp, en ”Like” som man kallar det för i dagens sociala medier, betydde att man fick leva och motsatsen innebar slutet för den som förlorat striden.

Vy över Colosseum från norra sidan av Colosseum, Rom

Vid den västra sidan kan man se ut över omgivningarna med både Titus och Constantins triumfbåge. Strax intill Constantins båge finns en rund plats som en gång i tiden varit en stor fontän. Denna fontän hade varit målgång vid tävlingar, vinnaren var den som först nuddade mittpunkten. Idag kan man bara ana ett mönster i gräset.

Utsikt över Arch of Constantine från Colosseum, Rom

När vi stod och tittade utifrån Colosseum fick vi syn på ett brudpar som ville fotograferas tillsammans med två av alla dessa gladiator klädda män som lockar turister att ta kort på dem. Vad vi hört tar de ordentligt betalt för sin medverkan, men priset meddelas först efter man fotograferat. Passar alltså på att förmedla ett varningens ord till de som lockas av roliga turistfoton utanför Colosseum.

Detaljbild över Arch of Constantine, Rom

Vi gick åter in mot arenan och stod nu och kollade ner i våningen under mittplan. Här förvarades de djur som skulle delta och det var även här gladiatorerna höll till.
Själva scengolvet var en gång i tiden riggat med massa dolda luckor från vilka de som deltog kom upp på scenen.

På själva innerplanen fanns scendekor och rekvisita för att det skulle bli mer trovärdiga jaktscener eller för att återspegla händelser tagna från historia eller mytologi. Numera är det mesta av scnegolvet borta, endast en liten yta scen finns i den östa delen av arenan.

Anki på Colosseum, Rom

På andra våningen i den norra delen av arenan finns en utställning med rustningar, hjälmar och vapen som använts av gladiatorer med olika roller i gladiatorspelen.

Hjälmar och rustningar för gladiatorer, Colosseum, Rom

De flesta av dem är reproduktioner, återskapade efter beskrivningar, men det finns ett antal i original där metallen blivit svart efter alla år.

Hjälmar och rustningar för gladiatorer, Colosseum, Rom

Vi gick ned för trapporna i byggnaden. Här kan man verkligen föreställa sig hur det varit för 2000 år sedan. Insidan här är förhållandevis intakt.

Inne på Colosseum, Rom

Vi gick runt nere runt innerplan och insöp vyerna och försökte föreställa oss hur det sett ut en gång i tiden. Det stora korset nere vid ena sidan känns lite märkligt, med tanke på platsens blodiga historia och dagens funktion som turistattraktion.

Inne på Colosseum, Rom

Längs gångarna finns rester av gamla pelare, stentavlor och stendekorationer som kanske ger en vink om den utsmyckning som byggnaden en gång haft.

Inne på Colosseum, Rom

Audio-guiden hade många fler historier och kapitel om man ville fördjupa sig i vissa delar ytterligare. Det hade dock gått några timmar och vi hade fått lära oss en hel del intressanta saker om denna plats. Vi lämnade in audio-guiden och gick ut från Colosseum. Innan vi lämnade platsen gick vi ett varv runt byggnaden. Den östra högre sidan är mer intakt och högre än den västra, dessutom är byggnaden vackrare här.

Colosseum Exteriör, Rom

Vi lämnade Colosseum bakom oss och gick norrut mot centrum längs Via dei Fori Imperiali och spanade in Forum Romanum vid sidan om oss.

Forum Romanum, Rom

Denna stad är sannolikt en av de mest historiska städer man kan besöka och överallt finns spännande byggnader och ruiner. På marken låg en vackert utformad ros i marmor som säkert prytt någon fantastisk byggnad en gång.

Forum Romanum, Rom

Vi passerade Piazza Venezia och gick upp längs Via del Corso, en gata som skär rakt igenom centrum. Vi hade blivit hungriga och gick in på Pizzeria La Fontana och beställde vår favorit Pizza med färska körsbärstomater, ruccola och mozzarella.

Pizza med tomat, mozarella och basilika, Ristorante La Fontana, Rom

I den lilla smala gränden utanför fanns en uteservering men inga lediga bord, vilket snabbt servitören rådde bot på och monterade upp ett bord, slängde på den klassiska rutiga duken och satte fram varsin stol. Det tog inte lång stund innan vi serverades varsin rykande och utsökt pizza som vi sköljde ner med lite god Coca-cola.

Anki lunchar på Ristorante La Fontana, Rom

Det var skönt att sitta ner en stund och sådana här lucher är fantastiskt goda i all sin enkelhet. Mätta och belåtna var vi redo att fortsätta utforska stan.
Nästa sevärdhet var den stora och pampiga Fontana di Trevi.

Fontana di Trevi, Rom

Hela platsen runt fontänen var som alltid full av turister som poserade och fotograferade. Två poliser höll turisterna under uppsikt och fick säga till någon som började klättra på ena sidan av fontänen. En gång i tiden gick det en romersk akvedukt till denna plats där idag fontänen står.

Fontana di Trevi, Rom

Namnet på fontänen kommer från att den är belägen på en plats där tre vägar möts; tre vie.
Under 1600-talet gav en påve i uppdrag till Bernini att rita en fontän till denna plats. Påvens bortgång och andra politiska faktorer gjorde dock att den inte blev färdigställd förrän andra halvan av 1700-talet.

Statyerna med vilda hästar och vattengudar från vilket vattnet strömmar är en mäktig vy.

Fontana di Trevi, Rom

Många turister kastar i mynt för lycka och kärlek. Det sägs att om man kastar i ett mynt i denna fontän kommer man återvända till Rom en dag. Kastar man i två mynt i fontänen leder det till en ny romans, och kastar man i tre mynt leder det till antingen äktenskap eller skilsmässa.
Mynten samlas regelbundet upp och går till de behövande i Rom.

Vi gick vidare och in i Galleria Alberto Sordi, en vacker miljö att shoppa i. Detta var dock inte vårt mål och vi gick bara inom Massimo Dutti för en snabb koll på utbudet innan lämnade gallerian och fortsatte ut i det sköna vädret.

Shopping galleria, Rom

Längs Via del Corso ligger en del butiker och vi gick inom i några av dem. Anki provade lite plagg inne i en italiensk butik, men det blev inga inköp.

Anki kollar in shoppingutbudet, Rom

När vi svängde upp på Via dei Condotti kantades snart gatorna av de mest ansedda designer märkena i världen; Prada, Louis Vuitton, Armani och alla de andra. Vi gick in på Gucci och kollade på deras utbud, framför allt på handväskor. Det fanns flera fina väskor men ingen som övertygad tillräckligt för att köpa denna gång.

Gucci, Rom

Bara ett kvarter längre fram kom vi till spanska trappan, eller Scalinata della Trinità dei Monti som den egentligen heter. Hela trappan var full med turister som vilade fötterna eller såg ut över Piazza di Spagna nedanför.

Spanska Trappan, Rom

Ett TV-team höll på att rigga upp kameror och lampor precis nedanför och förberedde någon sändning. Flera hästdroskor väntade på att turister skulle betala för att åka en runda i området och flera personer gick runt och försökte sälja röda rosor. Vi svängde ner på Via della Carrozze och följde gatan under tiden vi besökte några butiker. Men det började bli dags att åtnjuta något gott drickbart.

Charmig gränd, Rom

På en smal korsgata hittade vi mysiga Wine Bar Cesaretto där vi slog oss ned vid ett av de små borden på uteserveringen. Det kändes som ett självklart val att beställa in ett glas Prosecco var.

Prosecco på Wine Bar Cesaretto, Rom

Som brukligt på vinbarer serverades drycken ihop med snacks, här bestod det både av kryddiga rostade majskorn och små hors d’œuvre. Drycken satt ljuvligt och fötterna njöt av vilan, medan ögonen insöp den charmiga omgivningen.

Wine Bar Cesaretto, Rom

Med tanke på att vi nu befann oss en bra bit ifrån hotellet bestämde vi oss för att återvända till Piazza di Spagna där vi tog en taxi tillbaka till hotellet. Taxichauffören körde skickligt snabbt igenom Roms gator, suckade över långsamma trafikanter, men bromsade snart in utanför vårt hotell.

Dubbelrum, Hotel Atlantico, Rom

Tillbaka på rummet bytte vi om för att ge oss ut och leta upp någon trevlig restaurang. När vi kom ner och ut på gatan hade det börjat dugga och vi gick tillbaka upp på rummet för att hämta ett paraply. Men uppe på rummet hörde vi hur det brakade loss, en störtskur öste ner.

Utsikt över regnig gata från Dubbelrum, Hotel Atlantico, Rom

Snart började blixtar slå ner alldeles utanför hotellrummet och vi valde att vänta ut det värsta. Vi lät fönstret stå öppet och såg hur blixtarna lyste upp hustaken och lyssnade till regnet som verkligen öste ner.

Åskväder sett från vårt hotellrum, Hotel Atlantico, Rom

När det gått en halvtimma lugnade sig åskan och regnet något. Med paraplyet i beredskap gav vi oss ut och när vi kom ut hade regnandet lugnat sig till lite mer än dugg. Vår ursprungliga plan var att gå ner till Trastevere, men med tanke på det mycket ostadiga vädret denna kväll bestämde vi oss för att satsa på ett ställe lite närmare. Längre ner längs Via Cavour låg Gallo Matto som såg jättemysigt ut.

Restaurang Gallo Matto, Rom

Vi gick in och fick ett bord för två med rutig duk längst in i lokalen. Lokalen var inredd med massor av saker utmed både väggarna och tak. Ljusslingor var virade runt prydnader och hängde som girlanger genom lokalen.

Restaurang Gallo Matto, Rom

Belysningen inne i restaurangen var mysigt dämpad. Flera gäster kom in och skakade av sina paraplyn. Snart var hela lokalen full.
Vi beställde in pasta och rödvin.

Anki på Restaurang Gallo Matto, Rom

Strax efter servitören tagit vår beställning kom han tillbaka och berättade att rätten Lasse beställt tyvärr var slut. När Lasse högt resonerade över alternativet började servitören fnissa lätt generat eftersom även andra alternativet var slut. Men det fanns fler goda pasta rätter och det var inte så svårt att hitta en god rätt.

Lasagne på Restaurang Gallo Matto, Rom

Vi avrundade middagen med varsin espresso. När servitören serverade ställde han ner Ankis kopp och när han skulle servera Lasse tappade han koppen över Lasse… men utan kaffe i… det visade sig vara ett practical joke och tydligen något restaurangen hade som en liten kul gimmick. Servitören bad om ursäkt och serverade Lasse espresson som mest var lättad över att inte fått en hel och het kopp över sig och kläderna.

Restaurang Gallo Matto, Rom

När vi lämnade restaurangen hade det slutat regna, även om det fortfarande var blött och fuktigt ute. Vi gick bara något kvarter innan vi passerade en glassbar. Lasse kunde inte motstå frestelsen. En bägare med den utsökta sorben var en perfekt avslutning på kvällen och nu var den bara en kort promenad tillbaka till hotellet.

Lasse tar en glass på väg tillbaka till hotellet, Rom

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *