Det hade varit en lång natt, ja faktiskt så lång att vi inte ens gått och lagt oss innan det var dags att åka till flygplatsen. Halvsju på morgonen lämnade vi lägenheten.
Med taxi tog vi oss ut på Landvetter där det var extremt lång kö till incheckningen, en vi fick snabb assistans vid en disk för e-incheckning.
Strax efter nio lokal tid lämnade vi planet på Heathrow där vi senare på eftermiddagen skulle ta ett connecting flight. Vi hade så många timmar på oss att vi bestämde oss för att åka in till centrum. Sagt och gjort, vi tog Piccadilly line till Leicester Square.
Kvart i elva gick vi upp från tunnelbanestationen och kom ut i centrala London. Det kändes av att det var söndag. Gatorna var lugna och det var få människor som rörde sig här. Den stora biografen Odeon, som ofta håller stora filmpremierer, gjorde reklam för att de visade fotbolls-VM matcher i HD. Mitt i torget förbereddes för en event med London Philharmoniska och uppträdande ur teaterpjäser.
Bella Italias uteservering vid Leicester Square
Efter en kort promenad satte vi oss på Bella Italia precis vid Leicester Square.
Efter en god brunch bestående av en sallad och en panini promenerade vi upp till Covent Garden. Nu fanns det fler människor i rörelse. Vid flera butiker stod folk och väntade på att butikerna skulle öppna.
På väg mot Covent Garden.
Som alltid står ett antal olika typer artister på gatan som leder ner till själva torget. I den öppna byggnaden gick vi in och strosade runt bland marknadsstånden. Här finns tavlor, nallar, smycken med mera.
Marknad i Covent Garden.
Vi lämnade Covent Garden bakom oss. På vägen gick vi inom Stanford, en av världens största reseboksaffärer. Detta var en underbar butik för oss som älskar att resa och se oss om i världen. En butik som fullkomligt specialiserat sig på reselitteratur, kartor och annat reserelaterat.
I denna mycket välsorterade butik hittade vi genast den bok om Cook öarna som vi inte lyckats beställa i tid hemma.
När vi kommit ned till Leicester fortsatte vi ytterligare en kort bit till Piccadilly Circus. Kan det bli mer centralt i London än så här?
Piccadilly Circus.
Klockan sa att det var dags att avsluta den korta London vistelsen och dra sig tillbaka till flygplatsen. Tågen är inte helt att lita på och vi ville ha lite marginaler. Klockan var ett när vi gick ned till Piccadilly metro station för att ta nästa vagn tillbaka till Heathrow.
Det var varmt och kvavt på tunnelbanetåget och vi dåsade till flera gånger under färden tillbaka. Något signalproblem skapade förseningar och det var skönt att ha lite marginaler. När vi kommit tre fjärdedelar av vägen fick vi gå av och invänta ett annat tåg. Flera var ganska oroade över att hinna med sina flighter. Men bara efter fem minuters väntan dök ett nytt tåg upp som rullade hela vägen till flygplatsen i normal hastighet.
Vi var framme på Heathrow en halvtimme senare än planerat men eftersom vi inte behövde checka in några väskor hade vi fortfarande tiden på vår sida. I transferhallen hann vi med lite shopping innan vi gick till gaten.
Planet rullade ut ifrån gaten men rullade sen tillbaka igen. Tydligen var det något fel på ett av planets hjälpmotorer vilket resulterade i dålig luft och hög temperatur inne i kabinen. Service tekniker kallades på plats men tog ganska lång tid på sig att lyckas laga det. Vid sex-tiden kunde vi äntligen lyfta, cirka två timmar försenade.
Ryggen till varje stolsäte hade ett bra entertainment system med ett stort urval av filmer, tv-serier, dokumentärer, spel och musik som man kan starta, stoppa och pausa som man vill. Funktionerna är inte nya, men det är förvånansvärt få plan som erbjuder detta förutom i businessklass. Efter vi satt i oss middagen blev det allt svårare att hålla ögonen öppna och snart sov vi båda djupt. Resten av resan till Los Angeles gick i sömnens tecken.
LAX flygplats i Los Angeles.
Vid åtta tiden på kvällen lokal tid fick vi försöka skaka av oss sömnen då vi skulle gå av planet på LAX, Los Angeles Internationella flygplats. Oavsett om man bara skall byta plan och resa vidare, vilket vi skulle, kräver amerikanska myndigheter att alla går igenom immigrations. Ofta är de tjänstemän som sitter här sammanbitna och säger inte mycket men denna gång kom ett antal frågor om Sveriges chans i fotbolls-VM.
Vidare måste man sedan terrorattentaten den elfte september plocka ut sitt bagage och tulla det för att sedan lämna in det igen. Om det ökar säkerheten för resenärerna är detta helt ok, annars känns det mest som ett segt moment.
Efter detta hamnade vi något oväntat utanför byggnaden på trottoaren utanför flygplatsen. En transfer här innebär alltså att man går helt ut från byggnaden och sedan in igen.
Luften var ljummen och LA hade skön värme så här på sena kvällen. Vi gick en kort promenad på trottoaren och tittade liten på den speciella byggnaden av stora bågar som kännetecknar Los Angeles flygplats. Bakom oss var flygfältet.
Vi hade inte fortfarande ganska gott om tid men var trötta. Inne på transferområdet gick vi inom någon butik men satte oss ganska snart vid gaten.
Även vår nästa flight blev något försenad. Tydligen var det strul med bandet som rullar väskorna till planet så alla väskor fick matas på manuellt.
Detta plan skulle mellanlanda i Pateetee och Rarotonga innan dess slutdestination Auckland. Vårt mål var Rarotonga.
Det var becksvart natt när vi lämnade Amerika och flög ut över stilla havet.
