Inspiration to exploration

Nyårsfirande vid Phanteon, Rom

Nyårsafton vid Phanteon

En dag full av sightseeing i Rom avslutas med en härlig nyårsmiddag och firande på ett litet charmigt italienska torg.

Vi vaknade efter en skön natts sömn denna sista dag på 2004. När vi öppnade fönstret ut över den lilla gränden var himlen redan blå och helt klar utan ett moln.

utsikt från vårt hotellrum
Utsikt från vårt hotellrum

I källarplan på hotellet åt vi en kontinental frukost med frallor, ost och skinka, yoghurt, apelsinjuice och kaffe. De hade även Croissanter med florsocker på och vad som såg ut som någon typ av sockerkaka, samt pålägg i form av chokladkräm och annat som inte riktigt föll oss i smaken denna morgon.
Åter på rummet organiserade vi oss för dagen och laddade en ryggsäck med kameror och någon extra tröja för kvällen.
Från hotellet entré svängde vi höger och två kvarter längre fram kom vi till Via Arenula. Snett över gatan kom vi nu tillbaka till Largo di Torre Argentina som vi sett kvällen tidigare. Detta är platsen Caesar mördades på, historisk mark med större dignitet än vi anat kvällen innan då vi passerat platsen.

Largo di Torre Argentina
Largo di Torre Argentina, platsen där Ceasar blev mördad.

Ruinerna består inte av en gammal byggnad utan fyra stycken och i dagsljuset kunde vi se viss skillnad på dem. På marken fanns det massor av katter som tydligen gjort platsen till deras tillhåll.
Vi fortsatte längs den större gatan Corso Vittorio Emanuele II som övergick i Via Del Plebiscito. Längs vägen ligger några butiker i bottenplan på byggnaderna. Vi gick in i någon och kollade åter på lite espressomaskiner och koppar. När vi nådde Via Del Corso kunde vi förundras över Piazza Venezia och det mycket pampiga och vackra Viktor Emanuel monumentet.

Viktor Emanuel monumentet i centrala Rom
Viktor Emanuel monumentet, en vacker och pampig byggnad på Piazza Venezia.

Vi gick norrut längs Via Del Corso och kikade in i några klädbutiker utmed de närmaste kvarteren, bland annat Le Group, en butik med damkläder. Vid Via Dell Umilita tog vi höger och på folkmängden gick det inte att missta sig, vi närmade oss ett av de mest populära turistmålen i stan – Fontana Di Trevi!
Man skulle kunna vänta sig ett ganska stort torg eller annan typ av öppen yta för denna stora fontän, men det är endast små smala gator och en liten läktare framför fontänen.

Fontana Di Trevi
Den vackra fontänen Fontana Di Trevi lockar många turister.

Fontana Di Trevi är i sig stor och vacker, men det finns mycket sådant i Rom. Fontänens berömmelse beror nog mycket på Fellinis film La Dolce Vita. Att en svenska är delaktig i att göra fontänen känd är en kul detalj, vi syftar självklart på Anita Ekbergs berömda bad i fontänen i denna film.
Innan vi lämnade folkmassorna intill fontänen vände vi den ryggen, tog fram ett mynt var som vi kastade baklänges över vänster axel i fontänen. Enligt legenden ska detta innebära att vi kommer att återvända till Rom.

Vi lämnade nu fontänen och gick Via Di Crocifieri och snedda genom trevliga Galleria Alberto Sordi med sina affärer och fik. På andra sidan Via Del Corso passerade vi Colonna Di Marco Aurelio på Piazza Colonna under tiden eftermiddagssolen gassade och värmde våra ansikten.

Vi gick norrut igen, passerade Piazza Parlamento och korsade snart åter Via Del Corso. Via Frattina hade en mängd butiker och vid dess ände svängde vi vänster på Via Due Macelli och var framme vid nästa kända plats, Spanska Trappan, eller Scalinata Della Trinita Dei Monti som den egentligen heter på italienska.

Uppe på Spanska Trappan
Längst upp för trappan finns så här i juletid en uppbyggd krubba.

Namnet spanska trappan har den fått från spanska ambassaden som ligger i närheten. Mängder av människor passade på att använda trappan till en plats att vila benen och njuta av solen. Vi gjorde dem sällskap och slog oss ned för en kort stund.

Spanska Trappan
När vädret är så här härligt är det många turister som sätter sig för att njuta av solen på den kända spanska trappan.

Efter en skön stund på trappan i solen var det dags att fortsätta. Gatan nedanför heter Via dei Condotti, och här ligger i stort sett alla modehusen vägg i vägg t.ex. Armani, Prada och Versace.

Modehusen kring Via dei Condotti
I kvarterat kring spanska trappan finns alla de stora modehusen.

För oss räckte det att kika i fönstren och se de fina kläderna och accessoarer med de fantastiska prislapparna intill. Även om man skulle ha råd, känns det oftast som lite onödigt att lägga fullt så mycket på dessa vackra plagg, och reskassan skulle mycket snabbt urholkas totalt.

Vi letade oss in på lite tvärgator för att undvika de mest uppenbara turistfällorna och hittade snart ett litet mysigt fik. Klockan var runt två när vi slog oss ned på ett bord vid uteserveringen till Dami Cafe. Lasse gick in och beställde varsin chibatta, en med skinka och ost samt en med rucolla och ost samt varsin cappuciono. Dessa blev värmda och serverades några minuter senare. De var goda och satt perfekt som lunch.

Dami Café
Dami Café har en mysig uteservering.

Vi fortsatte vår promenad till Via Del Corso tog slut vid det stora torget Piazza Del Popolo. Torget är vackert inringat av två stora kyrkor i ena änden och husfasader med en stor portal i andra änden. Mitt på torget står en gammal egyptisk obelisk. Utmed ena sidan finns en vacker fontän men där var nu avspärrat. Vi gissade att det antingen pågick någon typ av underhåll eller kanske var det förberedelser för nyårsfirandet som skulle ske på kvällen?

Porten till den ena av kyrkorna stod öppen och vi gick in. Den katolska kyrkan bestod i en rund byggnad med kupol till tak samt en liten inbuktning för altaret med tillhörande krucifix i ena änden.

Kyrka
Inne i kyrkan vid Piazza Del Popolo.

Nu gick vi något kvarter eller två söderut på Via Di Ripetta för att sedan leta oss västerut och över Tibern på Porte Regina Margherita. Vi fortsatte några kvarter rakt fram på Via Di Rienzo men då de flesta butiker såg stängda ut svängde vi söderut, passerade Piazza Cavour och kom ut till promenadstråken i höjd vid Castel Sant Angelo som vi passerat kvällen innan.
Man blir törstig av att gå runt så här och vi köpte en dricka i en liten vagn och satte oss på en mur. Det var gott med lite dricka, skönt i eftermiddagssolen och att få vila fötterna en kort stund.

Anki vilar fötterna
Anki vilar fötterna en stund innan det är dags att gå vidare.

Med lite nya krafter fortsatte vi på Via Dei Conciliazione i direkt riktning direkt mot Peterskyrkan i Vatikanstaten. Vägen fram var kantad med höga pelare med ljus på och med små fina enbuskar. Framme vid Piazza San Pietro ringlade köerna för att komma in i Peterskyrkan och vi avstod från att spendera resten av dagen här i köer, vilket sannolikt skulle behövas för att komma in.

Peterkyrkan och Vatikanen
Kön in till Peterskyrkan var oändligt lång. Förmodligen skulle en mässa även börja. Vi nöjde oss med att titta på Peterkyrkan i Vatikanstaten ifrån det vackra torget.

Mitt på torget hade de en ståtlig och fint smyckad julgran och en uppbyggd julkrubba. Torgplatsen ringas in av ståtliga pelargångar och överallt ser man präster och nunnor. Vid sidorna på Peterskyrkan finns små portaler med gränsövergångar. Deras gränsvakter har en otroligt färggrann utstyrsel och man har bevarat en gammaldags stil, det är på gränsen till att de ser ut som de är på väg till maskerad.

Präster
Präster vandrar över torget, förmodligen på väg in till en mässa i Peterskyrkan.

Vi gick igenom en av de vackra och mäktiga pelargångarna när vi lämnade området. Med 10-12 meter till tak och stora lampor som hänger ner flera meter och pelarna så tätt ihop är det lite speciellt.

Det började skymma när vi lämnade Piazza San Pietro och området vid Vatikanen. Denna gång korsade vi Tibern via Ponto Vittorio Emanuele II och tog oss sedan via lite smågator till Campo De Fiori.

Vy ifrån bron
En vacker vy över Castel Sant Angelo och Tibern i skymningen.

Med tanke på att det var nyårsafton och vi inte hade bokat bord ännu tog vi en stund och kollade runt lite olika alternativ i kvarteren omkring. En del av de restauranger vi läst tips om såg vi var stänga då vi passerade dem.
I ett litet gathörn spanade Lasse in ett rött papper på ett ställ och misstänkte att det var en meny till en restaurang, även om det kunde vara lite svårt att avgöra det på exteriören. Då vi kom fram visade sig att det var en meny, dock på italienska men vi kunde ana vad vissa rätter innebar. Vi öppnade dörren och kikade in. Det såg mysigt ut och vi välkomnades in av en ensam man som förmodligen satt och planerade för kvällen. Han var sannolikt ägare eller hovmästare. Han översatte menyn till oss på engelska. Det lät gott och restaurangen såg mysig ut och det visade sig att vi kunde boka det sista bordet han hade för kvällen. Det är inte svårt att räkna ut hur fullbokat det är på restauranger i en storstad som denna en kväll som detta.

Vi gick en kort sväng och stannade till på Blue Ice Il Gelato glassbar. Den italienska glassen är alltid god men kanske är deras sorbet glass den mest speciella och vi valde en supergod Fragola vilket är jordgubbssorbet. Mmmmm…

Tillbaka på hotellet klädde vi om, Lasse tog på kostym med slips och Anki en fin klänning hon köpt i New York. Nu skulle vi fira ut det gamla och in det nya!

Primo Café
Inne på Primo.

På Via Dei Baullari ligger en mysig vinbar, Primo Cafe, dit vi gick för att börja kvällen med varsitt glas vin. Kyparen föreslog ett Sicilianskt rödvin som heter Luchessi, Siciliana Nero D Avola som var väldigt gott. Liksom på vinbaren från kvällen innan fanns även här framställt en mängd tilltugg och snacks i baren. Stämningen var hög bland gästerna och en av servitörerna tog till och med en svängom med en gäst till en latinolåt.
Barens front är i räfflad kromad metall och själva bardisken i dimmat glas. Väggarna är i tegel och längst upp på väggarna sitter plasmaskärmar. Det var en härlig stämning men efter någon timma var det dags att bege sig till restaurangen.

restaurang DaPancrazio
Restaurang DaPancrazio.

Bara ett stenkast från Primo kom vi till restaurang DaPancrazio som vi nu på utsidan kunde se var grundad 1922. Men från valven i byggnaden kunde man ana att den var mycket äldre än så. Vi satt på den fina ovanvåningen men de hade även platser i källaren som såg fina ut.

Menyn bestod av fyra rätter och man fick välja om man ville äta kött eller fiskvarianten. Vi valde båda köttvarianten. Till maten beställde vi in ett rödvin, Fosso Della Guinza Morellino Di Scansano 2002, samt en flaska Pellegrino mineralvatten.

restaurang DaPancrazio
Inne på Restaurang DaPancrazio åt vi en härlig nyårsmiddag.

Antipastan bestod av en liten ricottaost som tillagats med ägg och svepts i svamp, Tortino Di Ricotta e melanzane. Detta var mycket gott och vi åt långsamt och njöt av den delikata smaken. Förrätten som vi serverades därefter var Risotto alla “spumante” con riccioli di parmigiano, vilket var en risotto som täckts av flan av parmesanost. En del gäster hade kommit tidigare än oss och lämnade successivt restaurangen, medan andra kom senare.
Huvudrätten Arista Di Maiale All’ arancia con cipollone in agrodolce serverades ihop med Carciofo alla romana. Detta var fina bitar av fläskkött i en apelsinbaserad bittersöt sås och syltlökar, serverat med en stor kronärtskocka i olivolja. Även detta var mycket gott och kronärtskockan var nog den största vi sett!

Efterrätten kunde vi välja från några fler alternativ, Lasse valde en Tiramisu och Anki en Flan (Creame Caramel). Vi hade ätit och druckit upp och klockan var ungefär halv tolv. I vår väska hade vi en flaska champagne för att öppna vid tolvslaget, var vi än befann oss. När vi betalt gav vi oss ut och gick i riktning mot några av de torg som hade officiella nyårsfirandet. Men när vi kom till Phanteon var klockan bara någon minut i tolv så här fick det bli!

Med utsikt över denna gamla byggnad var det en perfekt plats. Från ett av hustaken körde man igång fyrverkerier och det fanns även flera som körde från marken runt om. Framför allt tycktes smällare vara populära och allra högst smällde de i de små trånga gränderna. Stämningen var minst sagt uppsluppen och innan vi hann få fram vår flaska blev vi bjudna på champagne från ett italienskt sällskap.

Tolvslaget på Phanteon

Folk kramades, skålade, sjung och hurrade lite var stans, och det smällde överallt. När det lugnade sig låg röken fortfarande tät över hela torget och det dröjde innan den lättade helt.
Vi blev kvar en stund, drack champagnen och insöp den härliga stämningen. 2005 ska bli ett bra år!

Klockan gick snabbt och vi bestämde oss för att bege oss tillbaka till hotellet för att orka med morgondagen.

Relaterade Sidor

Relaterade reseskildringar